Nyheter
Så gör Bahnhof med datalagring
Publicerad 2015-09-21 11:21
Så gör Bahnhof med datalagring

Den omtvistade blanketten.

"Vid allvarliga brott samarbetar vi med myndigheterna. Samtidigt är det vår plikt som operatör att skydda det civila samhället från det övergrepp och de risker som rutinmässig massövervakning innebär."
/Jon Karlung, VD, Bahnhof

Artikeln uppdaterad 2016-06-20:
Bahnhof har alltid värnat den personliga integriteten och motarbetat massövervakning. Vi sparar inte fler uppgifter än lagen kräver. Vi raderar aktivt loggfiler i systemet så fort det är tekniskt och juridiskt möjligt.

Varför? Därför att vi är övertygade om att massövervakning skadar ett demokratiskt och blomstrande samhälle.

När EU-domstolen i april 2014 underkände datalagringsdirektivet var vi den första operatören i Sverige som meddelade att vi slutar datalagra. Andra följde efter. EU-domstolen slog alltså fast att massövervakning innebär ett övergrepp som inte står i proportion till eventuella vinster. Också i Sverige krävs speciella omständigheter för avlyssning av telefoner eller så kallad hemlig övervakning av elektronisk kommunikation. Skyddet för privat korrespondens måste vara starkt, precis som Posten är skyldig att värna brevhemligheten.

Vad sparar Bahnhof för trafikuppgifter och hur länge?

Vi sparar så lite som möjligt. Vi raderar många loggfiler aktivt för att inte ha överflödig information om våra kunder. I de fall vi har lagrat IP-nummer sparar vi detta så länge lagen kräver, det vill säga 6 månader.

När lämnar Bahnhof ut uppgifter till myndigheter?

Vår uppfattning är att operatörer bör lämna ut uppgifter när det gäller misstankar om allvarliga brott, det vill säga exakt samma brott som berättigar till hemlig övervakning av elektronisk kommunikation enligt 27 kap 19 § rättegångsbalken. Exempel på brott är: terrorbrott, mordbrand, spioneri, barnpornografibrott, m fl. Därför har Bahnhof tagit fram en egen blankett (bilden).

I mars 2016 beslutade PTS att blanketten inte fick användas, och att uppgifter om kunderna skulle lämnas ut "oavsett brottets eventuella påföljd". Reaktionerna blev mycket starka och Bahnhof överklagade i två steg. I juni 2016 kom dock beskedet från Kammarrätten att blanketten inte får användas. PTS hotar Bahnhof med vite på fem miljoner kronor om uppgifterna inte lämnas ut.

Vilket lagligt stöd ser Bahnhof för sin blankett?

Vi stödjer oss på skrivningarna gällande hemlig elektronisk övervakning enligt 27 kap 19 § rättegångsbalken, samt på EU-domstolens dom i C-293/12 / C-594/12, samt på EU:s stadga om de mänskliga rättigheterna, främst artiklarna 7 och 8, som står över svensk lag.

Ett ärende ligger hos EU-domstolen för prövning.

 

www.bahnhof.se
 

Fler nyheter från 2021