010-510 00 00
Nyheter
Bahnhof: Både rättighet och skyldighet att neka Polisen uppgifter
Publicerad 2016-02-24 11:00
Bahnhof: Både rättighet och skyldighet att neka Polisen uppgifter

Bahnhof svarar via advokat på Polisens kritik. Uppgifter om användarna lämnas ut vid misstankar om allvarliga brott. Annars inte.

Utdrag ur svaret genom advokat Wilhelm Dahlborn:

Reglerna i EUs rättighetsstadga som de har tolkats av EU-domstolen i datalagringsfrågan har direkt effekt i EUs medlemsländer vilket innebär dels att de är överordnade nationell lagstiftning, dels att myndigheter är skyldiga att följa stadgan istället för nationell lagstiftning och dels att enskilda har rätt att åberopa reglerna inför nationell myndighet.

Mot denna bakgrund anser sig Bahnhof ha både rätt och skyldighet att vägra att lämna ut abonnentuppgifter till Polisen såvida inte det föreligger misstanke om allvarlig brottslighet. När det gäller vad som avses med allvarlig brottslighet bör rimligen samma kriterier gälla som vid utlämning av övriga lagrade kommunikationsdata, nämligen att de uppgifterna ska lämnas ut endast om det föreligger misstanke om brott som anges i 27 kap 19 § rättegångsbalken.

Bahnhof stöder således sin uppfattning på EU-rättslig grund. Bahnhof har förklarat detta för Polisen bl.a i den omstridda blanketten. Polisen har dock undvikit argumentation som rör EUrätten och EU-domstolens dom. Istället har Polisen valt att hävda att Bahnhof ”ändrat den svenska lagstiftningen”. Bahnhof ser ingen anledning att kommentera uttalanden av det sistnämnda slaget.
 
Om blanketten:

Det är riktigt att Bahnhof använder den blankett som Polisen hänvisar till. Blanketten tillkom ursprungligen som ett resultat av att Bahnhof ansåg det nödvändigt att dokumentera Polisens  förfrågningar och att förfrågningarna skedde på ett enhetligt sätt. Tidigare kunde förfrågningar  komma per telefon vilket Bahnhof ansåg osäkert med tanke på uppgifternas sekretess.

Motringningar misslyckades ofta eftersom den person som ringt inte gick att få tag på med påföljd att ärendena drog ut på tiden och medförde betydande merarbete för Bahnhof. Bahnhof uppfattar också att den utlämning av uppgifter som begärs är en form av förlängd myndighetsutövning som innebär att Bahnhof i ett senare skede kan komma att stå till svars  gentemot kunder vars uppgifter lämnats ut. Det kräver att förfrågningarna dokumenteras och  att Bahnhof kan säkerställa att uppgifterna har lämnats till rätt person och myndighet.

Bahnhof uppfattade från början att man från Polisens sida uppskattade att Bahnhof hade en blankett. Det var först i samband med att Bahnhof ändrade blanketten och efterfrågade uppgift om den misstänkta brottsligheten var allvarlig eller inte som Polisen ifrågasatte blanketten. Polisens motstånd mot blanketten verkar nu ha gått så långt att Polisen hellre låter utredningar försenas än att de lämnar de uppgifter som efterfrågas i blanketten.

Bahnhof har aldrig krävt att Polisen måste använda blanketten. Däremot har Bahnhof begärt att Polisen skriftligen lämnar motsvarande information som efterfrågas i blanketten.

Korrespondensen mellan Bahnhof och Polisen sker genom Post- och telestyrelsen (PTS), som är tillsynsmyndighet för alla internetoperatörer.

Frågor från media: Kontakta VD Jon Karlung

Läs mer om Bahnhofs tjänster

Fler nyheter från 2020