Nyheter
Blankett-seger för Bahnhof i Förvaltningsrätten
Publicerad 2016-04-07 16:18
Blankett-seger för Bahnhof i Förvaltningsrätten

Post- och telestyrelsen hade hotat Bahnhof med vite om 5 miljoner kronor och krävde att uppgifter skulle lämnas ut till myndigheter "oavsett brottets eventuella påföljd".

Men Bahnhof överklagade och Förvaltningsrätten stoppar nu vitet. Det betyder att blanketten som skiljer mellan allvarliga och icke allvarliga brott kan fortsätta användas utan att Bahnhof behöver betala.

– En otroligt viktig delseger, säger Jon Karlung, vd, Bahnhof. Det märks att domstolen läst och begrundat våra argument. Jag tror att vi i slutändan kommer att vinna det här. Datalagring av integritetskänsliga uppgifter ska enbart tillämpas på allvarlig brottslighet.

Bakgrunden är att Bahnhof har sagt nej till alla förfrågningar som inte handlar om allvarliga brott. Motiveringen är att vanliga surfare måste skyddas så att inte övervakningen går överstyr och kränker mänskliga rättigheter.

Förvaltningsrätten meddelar inhibition. Det betyder att vitet stoppas temporärt så att parterna får mer tid att lägga fram sin talan. Ingenting är slutgiltigt avgjort.

– Vi har alltid varit den operatör som gjort mest av alla för att skydda våra kunders integritet och sekretess. Det tänker vi fortsätta med, säger Jon Karlung, vd, Bahnhof.

Hur viktigt är det då att skydda sin IP-adress? Post- och telestyrelsen har på sistone försökt tona ned sina krav och säger att det bara handlar om ”abonnentuppgifter”.

Men Kammarrätten skrev redan 2007: ”IP-nummer är att anse som behandling av personuppgifter eftersom att IP-nummer i vissa fall går att härleda till fysiska personer.” Och på Post- och telestyrelsens marknadsdag 2006 ägnades en särskild tid åt "abonnentuppgifter och tystnadsplikt".

Så här skriver Bahnhofs jurist i dagens överklagan:

"Lagrade IP-nummer är således inga triviala uppgifter om vem som är kund hos en viss internetoperatör utan ett medel som gör det möjligt att kartlägga en persons aktiviteter på Internet. Bahnhof utgår från att syftet med polisens begäran om vem som haft ett visst IP-nummer vid ett visst datum och vid ett visst tillfälle är just det senare. Enligt Bahnhof är lagrade IP-nummer och kopplingen till en viss abonnent därför typiskt sätt sådana integritetskänsliga uppgifter som EU-domstolen anser skyddsvärda och anledningen till att EU-domstolen uppställt krav på begränsningar avseende myndigheternas tillgång till dessa uppgifter. Polisens begäran i de nu aktuella fallen och bestämmelsen i 6 kap 22 § LEK, såvitt angår abonnentuppgifter som är kopplade till lagrade IP-nummer, uppfyller därför inte de krav som enligt EU-domstolen gäller enligt EU-rätten eftersom uppgifterna inte avser utredning av i lag definierad allvarlig brottslighet."

Länk till dagens beslut från Förvaltningsrätten: https://www.bahnhof.se/filestorage/userfiles/beslut_20160407_13-38-03.pdf

 Kontakt för frågor från media: Jon Karlung, vd, 076-111 01 60

 

Fler nyheter från 2022