010-510 00 00
Nyheter
Njut av yttrandefriheten – medan den varar!
Publicerad 2016-11-16 15:17
Njut av yttrandefriheten – medan den varar!

Illustration: Maria Landhall
Text: Anya Alenberg, nätvettsexpert och integritetsombudsman Bahnhof

I måndags skrev Bahnhof en debattartikel om näthat. Vissa höll inte med. Några uttryckte sig i väldigt hårda ordalag. En journalist tyckte till och med att den inte borde ha blivit publicerad. Bra! Njut av yttrandefriheten medan den varar, för en ny lag är på väg.

1 juli 2017 är planerat datum för lagen som enligt justitieminister Morgan Johansson är ett första steg mot att skydda både vanligt folk, journalister ”och andra som deltar i det offentliga samtalet”, det vill säga politiker. Planen är att kriminalisera ”hänsynslöst agerande mot någon annan som varit ägnat att kränka den andres frid på ett kännbart sätt” – ofredande – eller ”kränka någons självkänsla eller värdighet” – förolämpning (SOU 2016:7).

Händer det att du uttrycker hård kritik mot någon av Sveriges 349 riksdagsledamöter? Brukar du ibland i stundens hetta dela vidare ännu hårdare angrepp? Välj dina ord noga, så att inte polisen knackar på.

Exakt hur den nya lagen blir i praktiken vet vi förstås inte ännu, eller hur dyr den blir. Det blir ökade kostnader för flera olika myndigheter, och det går inte att uppskatta hur stora, skriver utredaren. Läs meningen noga: ”Det är inte möjligt att med någon säkerhet uppskatta hur stora de tillkommande kostnaderna för staten kommer att bli” (avsnitt 19:2). Kontroll av medborgarna är dyrt.

Vi på Bahnhof är självklart medvetna om att det fria internet också innebär att folk kan råka riktigt illa ut. Det är bra att lagstiftningen skärps när det gäller spridningen av känsliga bilder och filmer. Och det kan kännas mycket tufft att råka ut för ”mass-attacker” där många skriver hårda ord samtidigt. Att hat kan leda till självcensur är lika tragiskt som sant.

Samtidigt är vi på Bahnhof övertygade om att vi måste göra skillnad mellan hot och hat. Det funkar inte att klumpa ihop hot och hat som ofta sker idag. Vi ser med oro på den nya lagen där inskränkt yttrandefrihet paradoxalt nog beskrivs som ökad yttrandefrihet. Orwell hade inte kunnat beskriva det bättre:

"Skyddet för integriteten har också den funktionen att det blir ett skydd för den fria åsiktsbildningen och yttrandefriheten och därmed i förlängningen ett skydd för demokratin."

Argumentet är alltså att om vi censurerar människor som uttrycker sina åsikter i för hårt tonläge, som kan kränka den andres frid eller självkänsla på ett kännbart sätt, så leder den censuren till ökad yttrandefrihet och ökad demokrati! Bahnhof tror tvärtom att det är en farlig väg att gå, som leder till ett mer auktoritärt Sverige.

Oron för näthat medför också andra problem. Vi har pekat på hur vissa företag och organisationer tycks vilja dra fördelar av oron för näthat, och t.ex. tjäna pengar på försäkringar som inte är särskilt användbara. Organisationer som tidigare stod på yttrandefrihetens sida har plötsligt börjat marschera med i tåget som tycker att det är dags att skärpa sig, lugna ned sig.

För det är lätt att gå i gång på och tycka att hat på nätet är förkastligt och måste fördömas, en del hävdar till och med att det ska förbjudas och kriminaliseras. Låt mig få bli övertydlig en stund: hot, grooming, stalking, hämndporr m.m. på nätet ska alltid polisanmälas.

Men vad är egentligen näthat?
Visst vore det fint om alla pratade med god ton om kärlek och blommor på nätet. Ett fläckfritt internet där man blir straffad om man är för plump och grov när man ifrågasätter en annan persons åsikter, ett myndighetsbeslut – eller ett företag.

Många verkar eniga om att något måste göras mot näthatet. Grattis, vi har en ny ”näthatslag” på gång. Nu är det dags att fråga sig vem den har som syfte sätta dit. Vem är den kriminelle hataren, och när blir hatet en kriminell handling? Får man vara arg med svordomar, VERSALER och utropstecken på Försäkringskassans Facebooksida? Vad får vi skriva om Donald Trump, Jimmie Åkesson, Stefan Löfven?

Frågan är mer komplicerad än #hatahat. Det är dags att ta debatten vidare.

Läs mer: Gratis råd om hur du kan försvara dig på nätet.

Fler nyheter från 2020