EU:s medlemsländer fortsätter att vara djupt splittrade kring Chat Control. Under torsdagen tas direktivet upp på nytt när ministerrådet sammanträder, och återigen väntas förslaget bordläggas på grund av att kommissionen misslyckats med att nå den kvalificerade majoriteten som krävs för ett beslut.
För att ett förslag ska godkännas måste minst 55% av medlemsländerna (15 av 27) rösta för. Dessutom måste dessa länder representera minst 65% av Europas totala befolkning.
“En av de mest utmanande frågorna”
Inför EU-valet 2023 lovade Moderaternas toppkandidat Tomas Tobé att partiet skulle rösta ner Chat Control. Idag är hörs en annan ton.
– Det är tydligt att detta är en av de mest utmanande frågorna att hantera under den gångna mandatperioden. Vi får avvakta och se hur frågan utvecklas framåt, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M) i en kommentar till TT.
Det Strömmer och andra lutar sig mot är att det senaste utkastet förändrats något jämfört med det ursprungliga förslaget. Men Chat Control syftar fortsatt till att ge stater befogenhet att övervaka sina medborgare – utan brottsmisstanke. Något som inte bara strider mot FN:s deklaration om mänskliga rättigheter (artikel 12) och barnkonventionen (artikel 16), utan också våra grundläggande rättigheter (som rätten till privatliv, kommunikation och yttrandefrihet) enligt Europakonventionen (artikel 8 och artikel 10).
Bahnhof betonar att mänskliga rättigheter och grundlagens principer är hörnstenar i ett rättssäkert samhälle. Dessa får aldrig äventyras av aktivism eller tillfälliga politiska trender. Vi uppmuntrar därför alla som vill stoppa Chat Control från att se dagens ljus att kontakta Sveriges EU-parlamentariker och uttrycka sin oro över hotet om total massövervakning och dess konsekvenser för demokratin i Europa.
Läs mer om Chat Control och våra uppdateringar här.
Bild: Jessica Gow/TT
