DDoS för nybörjare – En enkel guide till attacker och andra digitala hot
DDoS-attacker och skadeprogram ökar i takt med att allt fler tjänster flyttar ut på nätet. Därför behöver både företag, webbplatsägare och privatpersoner förstå grunderna i hur attackerna fungerar. I denna guide förklarar vi vad en DDoS-attack innebär, hur angripare genomför den och hur den skiljer sig från andra cyberhot som virus, malware, trojaner och ransomware. Dessutom visar vi hur du skyddar din verksamhet på ett effektivt och praktiskt sätt.
Vad är en DDoS-attack?
En DDoS-attack (Distributed Denial of Service) försöker slå ut en webbplats eller tjänst genom att överösa den med trafik. Angripare använder ofta kapade datorer eller botnät för att skicka stora mängder förfrågningar samtidigt. Som ett resultat tappar systemet förmågan att svara, och tjänsten upplevs som nere.
Så fungerar en DDoS-attack – steg för steg
1. Angriparen initierar attacken
En hacker eller grupp bestämmer sig för att slå ut en webbplats, tjänst eller ett helt nätverk.
2. Angriparen infekterar enheter
Angriparen sprider malware via sårbara system, e-post eller osäkra IoT-enheter. På så sätt tar de kontroll över stora mängder datorer.
3. Botnätet växer fram
De infekterade enheterna kopplas sedan samman till ett botnät — ett fjärrstyrt nätverk som kan skicka enorma volymer trafik mot ett mål.
4. Attacken startar
Angriparen triggar botnätet och låter det översvämma målet med trafik. Dessutom skickar enheterna förfrågningar samtidigt, vilket överbelastar servern snabbt.
5. Slutresultat
Servern hinner inte hantera den massiva mängden trafik. Därför blir den långsam eller går ned helt, och användarna möts av en otillgänglig tjänst.
Det finns olika typer av DDoS-attacker som riktar sig mot olika delar av infrastrukturen: Volymbalanserade attacker försöker överbelasta internetlinan. Protokollattacker angriper nätverkskomponenter som brandväggar eller lastbalanserare. Applikationsattacker (Layer 7) angriper specifika tjänster som webbservrar, API:er eller inloggningssidor.
Så skyddar företag sig mot DDoS-attacker och andra cyberhot
Företag möter allt mer avancerade attacker och behöver därför kombinera teknik, rutiner och löpande övervakning. Ett modernt skydd bygger på att agera tidigt och stoppa hoten innan de påverkar driften.
Företag filtrerar trafik för att identifiera och blockera skadliga flöden direkt. Genom att stoppa attacktrafiken vid källan släpper systemet igenom legitim trafik och bibehåller tillgängligheten.
Analysverktyg och AI identifierar snabbt avvikelser, misstänkta mönster och oväntade trafiktoppar. Företag kan därför agera innan attacken orsakar driftstörningar.
Genom att använda redundans, lastbalansering och molnbaserade resurser kan företag hantera betydligt större trafikmängder. På så sätt absorberar infrastrukturen attacker utan att gå ned.
En genomtänkt incidentplan hjälper organisationer att agera strukturerat när något händer. Företag förkortar avbrottstiden, kommunicerar snabbare och minskar kostnaderna vid en attack.
Andra vanliga cyberhot
Virus
Virus är skadeprogram som sprider sig genom filer eller program. De kan förstöra data, skada system eller spridas vidare till andra datorer. Till skillnad från en DDoS-attack, som handlar om trafikvolym, handlar virus främst om att infektera och förändra filer.
Datormask (Worm)
En mask liknar ett virus men sprider sig utan användarens hjälp, ofta genom nätverkssårbarheter. Som ett resultat av detta kan maskar snabbt infektera tusentals datorer och senare användas i botnät för DDoS-attacker.
Trojan (Trojan Horse)
En trojan utger sig för att vara legitim — exempelvis ett program, ett mejl eller en nedladdning. När användaren öppnar den får angriparen full kontroll över datorn. Därefter kan enheten användas för datastöld, övervakning eller som del av ett botnät.
Ransomware
Ransomware låser eller krypterar dina filer och kräver en lösensumma för att låsa upp dem. Eftersom angreppet slår direkt mot verksamhetens data kan konsekvenserna bli förödande. Ofta sprids ransomware via nätfiske, osäkra bifogade filer eller infekterade webbplatser.
Spionprogram (Spyware)
Spyware samlar in information om användaren i hemlighet. Det kan gälla tangenttryckningar, lösenord, webbhistorik eller bankuppgifter. Detta sker vanligtvis utan att användaren märker det.
Adware
Adware visar oönskade annonser eller omdirigerar webbläsaren mot specifika sidor. Vanligtvis är adware mindre skadligt än andra hot, men det kan sakta ner datorn och fungera som inkörsport till mer farlig skadlig kod.
Rootkit
Rootkits försöker dölja sig själva och annan skadlig programvara för att undvika att bli upptäckta. De kan ge angriparen full kontroll över datorn på systemnivå. Eftersom de ofta arbetar i bakgrunden är de svåra att upptäcka och åtgärda.
Keyloggers
Keyloggers är program som i hemlighet registrerar allt du skriver på tangentbordet. De används ofta för att stjäla lösenord, bankuppgifter och annan känslig information. Eftersom de jobbar tyst i bakgrunden märker användaren sällan något förrän skadan redan är skedd.
Phishing är ett av de vanligaste hoten på nätet. Angripare försöker lura dig att avslöja personlig information genom falska mejl, sms eller webbplatser som ser äkta ut. Därefter kan uppgifterna användas för kontokapning, bedrägerier eller olagliga köp.
Smishing (SMS-phishing)
Privat nätverk för hela företaget – arbeta och dela resurser som om alla satt på samma plats
Slutsats
Företag behöver kombinera flera säkerhetslager för att stå emot dagens attacker. Genom att filtrera trafik, övervaka nätverk i realtid, bygga skalbar infrastruktur och följa tydliga rutiner minskar organisationer risken för avbrott och datastörningar.
Bahnhof kompletterar detta genom att erbjuda operatörsnära DDoS-skydd som filtrerar attacker direkt i vårt nät, innan trafiken når företagets egna system. Det ger en stabilare och mer motståndskraftig drift även under pågående attacker.