Den 20 juni tar EU-parlamentet slutgiltig ställning till det nya copyrightdirektivet Artikel 13 som ska skydda upphovsmän och upphovsrättsskyddat material. Förslaget innebär att alla hemsidor som ger allmän tillgång till användaruppladdat material (t.ex. Google, Deviantart, Wikipedia, Facebook och Pinterest) måste införa ett uppladdningsfilter som fångar upp upphovsrättsskyddat material och blockerar det från att laddas upp. Tanken är alltså att material som inte laddas upp av upphovsmannen själv stoppas automatiskt, en metod som påminner om YouTubes upphovsrättsmodell.
Robotstyrd censur och tveeggat ”intrångsskydd”
Filtreringen kommer skötas av en robot som förutom att identifiera olovlig användning av upphovsrättsskyddat material troligtvis även kommer plocka upp parodier, citat och annan laglig återanvändning. Memes, covers, remixer, satir, fanart, open source-koder, m.m. som frodats i vårt öppna internet kommer fastna i näten, men till skillnad från YouTube där material laddas upp på lika villkor och därefter flaggas, varnas eller raderas om det bryter mot regler, innebär den här metoden att materialet blockeras från att laddas upp överhuvudtaget. Hemsidorna styr användares möjligheter att både dela med sig av och ta del av information, samtidigt som de tvingas ägna sig åt omfattande administrativt arbete. Resultatet är censur, övervakning och hotad yttrandefrihet. Direktivet ska skydda upphovsmän från intrång, men kommer i praktiken begränsa ALL användning och göra det omöjligt att dela med sig och nå ut via opensource. Upphovsmännen förlorar möjligheten till organisk spridning och räckvidd – två helt avgörande faktorer för småbolag och enskilda upphovsmän utan reklambudget.
Storskaligt blockeringskrav på gång i Sverige
Parallellt med EUs copyrightarbete har vi en pågående rättsprocess i Sverige där en grupp med filmbolag kräver att Telia blockerar tillgång till fildelningssajterna Pirate Bay, Dreamfilmer, Nyafilmer och FMovies så att inga Telia-kunder kan besöka dem. Operatören Bredbandsbolaget har redan en sådan blockering mot Pirate Bay och Dreamfilmer, men i processen mot Telia har kraven utökats till att även gälla andra domännamn och webbadresser som leder till piratsajter. Om Telia förlorar blir de skyldiga att enligt egna godtyckliga bedömningar blockera hemsidor som möjliggör eller underlättar tillgång till pirattjänster. Telia-domen kommer i sin tur kunna fungera som vägledande modell för bedömning av liknande mål, till exempel med andra operatörer, och kan därför i slutändan leda till omfattande blockeringskrav.
Vilka krafter formar framtidens internet? Två möjliga utfall
Just nu ser vi två parallella processer som liknar varandra – den ena kan ge hemsidor med användaruppladdat material ansvar för och makt att övervaka, bedöma och blockera olämpligt material, den andra kan ge operatörer ansvar för och makt att övervaka, bedöma och blockera olämpliga hemsidor. I båda fallen tilldelas privata bolag uppdrag som inte bör utföras av någon annan än polismakten, och en auktoritet som enkelt kan missbrukas för egna intressen. Nu finns det två vägar att gå – stå upp för mänskliga rättigheter och yttrandefrihet och hädanefter låta brottsförebyggande myndigheter utreda brott, eller tillåta robotfilter, godtyckliga bedömningar, pengar och egenintressen urholka nätneutraliteten och omforma internet. Ödet ligger delvis i EU-parlamentets händer, den 20 juni röstar de om internets framtid.
Oavsett utfall kommer Bahnhof hålla fast vid samma grundvärderingar som vi gjort sedan starten 1994 och fortsätta kämpa för den enskilda individen och ett fritt och öppet internet.
Presskontakt: Jon Karlung 076 111 01 63
