Idag tog riksdagen beslut om att införa en ny datalagringslag som börjar gälla den 1 oktober 2019. Men särskilt ny är den inte, faktum är att den skiljer sig knappt från den svenska datalagringslagstiftningen som EU-domstolen ogiltigförklarade 2016 eftersom den stred mot EU-rätten för att den utgjorde ett allvarligt intrång i privatlivet, något som inte hör hemma i ett demokratiskt samhälle. Ändå ansåg justitieutskottet idag att datalagringen bör utökas ytterligare och föreslog att riksdagen riktar en uppmaning till regeringen, ett så kallat tillkännagivande, att se över omfattningen av datalagringsskyldigheten.
Bahnhof anser att statlig generell datalagring utan misstanke om brott är massövervakning av statens egna medborgare och innebär ett grovt intrång i den personliga integriteten, något som staten egentligen borde försvara.
– Vi kommer göra vad vi kan för att bygga bort alla möjligheter till generell övervakning med tekniska medel. Det finns en arsenal av åtgärder som vi kan göra och som även enskilda privatpersoner kan göra. Vi är för ett fritt, öppet nät och står upp för rätten till privat kommunikation utan att utsättas för godtycklig övervakning, säger Jon Karlung, VD Bahnhof.
Bahnhof är inte motståndare till datalagring i syfte att bekämpa brott, men vi anser att det ska ske på ett rättssäkert sätt. Vi anser att datalagring, övervakning och tillgång till känsliga personuppgifter ska begränsas av strikta proportionalitetskrav som bland annat innebär att det måste finnas misstanke om grov brottslighet, och att en domstol ska besluta om tillgången till uppgifter i varje enskilt fall.
