Tiotusentals svenskar har fått hotfulla brev från advokatfirmor där de anklagas för illegal nedladdning och ombeds betala en summa, ofta flera tusenlappar, för att slippa ställas inför rätta i domstol. Bahnhof har tidigare avslöjat att domstolsbesluten bakom brevutskicken saknar tillförlitliga bevis och innehåller allvarliga brister, att domstolens beslutsfattare verkar vara partiska och att lagarna som möjliggör breven bygger på helt felaktiga grunder, men trots det fortsätter utpressningsbreven att skickas.
Fler utlämnade i år än föregående två år tillsammans
Breven har förekommit i Sverige i ett fåtal år och skickats med hjälp av personuppgifter som internetbolag har lämnat ut. Bahnhof har aldrig lämnat ut några kunduppgifter till den här typen av verksamhet, däremot har vi samlat Patent- och marknadsdomstolens domstolsbeslut som har lett till eller ska leda till kravbrev från den 1 januari 2016 till idag och publicerat dem löpande på utpressningskollen.se. Under 2018 har utpressningsverksamheten ökat kraftigt och trots att cirka fyra månader återstår har fjolårets siffror för länge sedan passerats. I år har 49 domstolsärenden med utpressningsbrev som slutmål öppnats och domstolen har beviljat utlämning av personuppgifter kopplade till 35 711 IP-adresser (en IP-adress brukar identifiera en dator). Både antal domstolsärenden och IP-adresser är fler än motsvarande siffror från 2016 och 2017 sammanlagt.
Rekordökning trots allvarliga brister
Den växande gruppen av oskyldigt drabbade privatpersoner och de allvarliga bristerna som har visat sig i både lagstiftning, rättsväsende och bevismaterial borde vara skäl nog för att sätta stopp och skicka tillbaka lagarna till ritbordet, men antalen ärenden och utlämnade kunder tyder dessvärre på att lagarna utnyttjas mer än någonsin.
Lagen behöver reformeras för att fylla sitt syfte
Det är dags att vända utvecklingen innan nästa 100, 1000 eller 10 000 drabbas. Bahnhof anser att utpressningsbrev till enskilda personer på basis av IP-adresser är rättsosäkert och måste stoppas. Vi vill se en reformering av upphovsrättslagstiftningen som syftar till att främja konstnärligt skapande istället för upphovsrättsindustrins kommersiella intressen, till att börja med bör skyddstiderna för upphovsrätt begränsas kraftigt och möjligheten att kräva skadestånd borde försvagas med tiden. Enskilda personer var inte den huvudsakliga målgruppen för den nuvarande lagen men eftersom de ändå har blivit det måste lagen vara defekt, och det är dags att ta den ur bruk och omforma tills den faktiskt fyller sitt syfte.
