Nyheter

Såhär kommer EUs nya copyrightdirektiv leda till ”internets död”

Den 13 februari fastställdes den slutgiltiga versionen av EUs nya copyrightdirektiv som bland annat innehåller de uppmärksammade artiklarna 11 och 13. Istället för att harmoniera lagförslagen efter allmänhetens högljudda invändningar har förslagen förvärrats ytterligare till denna sista version som inte kan redigeras eller omförhandlas igen. EUs Directive of the European Parliament and of the Council on copyright in the Digital Single Market har väckt publikt intresse och engagemang på ett sätt som ingen annan EU-lagstiftning gjort tidigare, och debatterats flitigt mellan företrädare för motsatta intressen. Motståndare till det nya direktivet har ofta använt begreppet internets död, men vad betyder det egentligen?

World Wide Web – född *1989

För att kunna säga något om ”internets död” måste vi först gå tillbaka till själva födelsen. Internet blev till redan 1960, men webben – World Wide Web som är det man egentligen talar om i det här sammanhanget uppfanns först 1989 av forskaren Tim-Berners Lee vid institutet CERN. Berners-Lee ville länka samman databaser till ett enda stort informationssystem, en idé som tangerade den samtida politikern Al Gores vision av internet som en information superhighway. Resultatet blev World Wide Web (www) där man kunde besöka webbsidor (t.ex. http://www.bahnhof.se) via webbläsare (dåtidens motsvarande Internet Explorer, Firefox eller Safari), och på världens första webbsida (med världens första webbadress – http://info.cern.ch/hypertext/WWW/TheProject.html) formulerades systemets grundtanke:

The WorldWideWeb is a wide-area hypermedia information retrieval initiative aiming to give universal access to a large universe of documents.

World Wide Web – död †2019?

EUs nya copyrightdirektiv innehåller Artikel 11 med länkskatt till nyhetssidor för alla som vill länka till sidornas artiklar med rubrik och bildminiatyr, och Artikel 13 som bestämmer att hemsidor med användaruppladdat material (t.ex. Facebook, Pinterest och Soundcloud) ska vara ansvariga att filtrera materialet som laddas upp och se till att det inte gör intrång i någons upphovsrätt. Målet att ge universell tillgång till information verkar vara helt bortglömt, istället vill man låta upphovsrätten styra vilken information som ska vara tillgänglig, vilken som ska filtreras bort och vilken som ska beläggas med extraavgifter, och under vilka villkor olika aktörer får vistas på nätet. I förslaget från 1989 beskrivs ett öppet och fritt flödande sammanlänkat informationssystem utan central styrning, där värdefull kunskap delas och mångfaldigas till allas gagn via internet. Att införa filter, censur, skatter och betalväggar är ett säkert sätt att ta död på ett sådant internet.

Presskontakt: Jon Karlung 076-111 01 60

Fler nyheter

Bahnhofs bokslutskommuniké 2023

År 2023 i sammanfattning Omsättning: 1877,4 Mkr (1731,0 Mkr) Resultat före avskrivningar (EBITDA): 327,8 Mkr (292,8 Mkr) Rörelseresultat (EBIT): 262,8 Mkr (227,6 Mkr) Resultat efter

Läs mer