I april 2019 röstade EU:s ministerråd ja till det omdebatterade nya upphovsrättsdirektivet 2019/790, och medlemsländerna fick därefter två år på sig att implementera det i sin nationella lagstiftning – till den 7 juni 2021.
Bahnhof skrev om upphovsrättsdirektivet under 2018 och 2019 i samband med att omröstningarna skedde i EU-parlamentet. Vi ställde oss mycket kritiska till det, framför allt till avsnitten Artikel 11 och Artikel 13 (numera 15 och 17) som handlade om ett uppladdningsfilter och en länkskatt. Vi menade att dessa skulle leda till godtycklig censur och missgynna små aktörer, och i förlängningen innebära ett slut för internets frihet och öppenhet.
Den 7 juni, det vill säga mycket snart, har det gått två år – men den svenska regeringen har inte lagt fram något lagförslag ännu. Det kan i sin tur bero på att EU-kommissionen inte har gått ut med sina riktlinjer för implementering av direktivet heller. Processen verkar ha försenats av Polens beslut att överklaga Artikel 17, dvs uppladdningsfiltret, till EU-domstolen med hänvisning till att det begränsar yttrande- och informationsfriheten och därmed utgör ett brott mot grundläggande mänskliga rättigheter.
Nu vill vi veta hur Sverige tänkte göra i frågan. Hur ska upphovsrättsdirektivet implementeras i vår lagstiftning utan att inskränka våra demokratiska fri- och rättigheter?
| Artikel 15 (hette tidigare Artikel 11) – ”Länkskatt” Krav på att digitala plattformar som tex Facebook och Google ska betala en avgift för att få länka till material som producerats av medieföretag. Det man arbetar med just nu är att ta fram större licensavtal som täcker in de största nyhetsorganen. Konsekvensen av detta är att mindre, oberoende aktörer stängs ute. Artikel 17 (hette tidigare Artikel 13) – ”Uppladdningsfilter” Krav på digitala plattformar med allmän tillgång till användaruppladdat material (t.ex. Google, Wikipedia, Facebook och Pinterest) att filtrera användaruppladdningar så att inget upphovsrättsskyddat laddas upp av någon annan än upphovsmannen – annars riskerar plattformen hög böter. Innehållsfiltreringen kommer oundvikligen vara automatiserad, och problemet med det är risken för felaktiga bedömningar och överfiltrering – det vill säga godtycklig censur. |
