Nyheter

Lagförslaget Chat Control hade fått Erich Honecker att rodna.
Lagförslaget Chat Control hade fått Erich Honecker att rodna av förtjusning.

EU-kommissionen: all kommunikation i medlemsländerna ska övervakas

Ja, du läste rätt. EU-kommissionen har lagt fram ett förslag om att all elektronisk kommunikation i unionen ska avkrypteras, övervakas och granskas i realtid. Det gäller e-post, chatt, sociala medier, videosamtal, molnlagring – rubbet.

Skälet till förslaget, känt som Chat Control, stavas ”grov brottslighet”. Det gamla vanliga svepskälet alltså. Redan idag får IT-företag övervaka kommunikation av samma anledning, men det räcker inte för kommissionen – nu vill man göra det obligatoriskt. Planen är att all digital korrespondens ska skannas av algoritmer som automatiskt flaggar misstänkt innehåll. Det skickas därefter till polisen.

Det här är teknik och tillvägagångssätt som Stasi bara hade kunnat drömma om – den östtyska hemliga polisen använde ånga för att diskret läsa medborgarnas brev. Varje ångapparat kunde öppna ungefär 100 brev i timmen och krävde bemanning. Idén att automatiskt övervaka 450 miljoner uppkopplade människor hade fått självaste Erich Honecker att rodna av förtjusning.

Men det är väl ingen stor grej att tjuvläsa folks e-post, så länge man har rent mjöl i sin påse? Fel! Privat korrespondens är helt central för ett demokratiskt samhälle. Posthemligheten finns inskriven i både FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och Europakonventionen av goda anledningar. Vad du pratar om med dina vänner, vilka dina åsikter är eller vad du ska äta till lunch är din ensak – inte politikers eller polisens. Extra känsligt blir det när det handlar om sekretessbelagd information: det kan advokater, läkare, psykologer, själavårdare, socionomer (ja, även politiker och poliser) intyga. En sak är säker: med Chat Control på plats lever visselblåsare farligt.

Var och en har rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens.

Europakonventionen, artikel 8.1.

Var och en har rätt till respekt för sitt privatliv och familjeliv, sin bostad och sina kommunikationer.

Rättighetsstadgan EU, artikel 7

Ingen får utsättas för godtyckligt ingripande i fråga om privatliv, familj, hem eller korrespondens

FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, artikel 12.

Att Chat Control är en dålig idé borde vara glasklart för alla. Brevbärare får inte ånga upp kuvert – varför skulle det tillåtas i digital form? Det finns ingen anledning till att vi just idag måste slänga fundamentala rättigheter på soptippen.

Även om vi utgår ifrån att Chat Control baseras på goda intentioner – vill vi verkligen bygga upp infrastruktur för total övervakning? Oavsett avsikter brukar system förr eller senare missbrukas eller hanteras felaktigt. Varken myndigheter eller algoritmer är perfekta – de består och konstrueras av människor. När ett system som Chat Control fallerar eller hamnar i fel händer blir konsekvenserna katastrofala. Algoritmerna kommer dessutom felaktigt flagga material och slussa vidare privat och känslig information. Även en lägre felfrekvens leder till att tjänstemän får tusentals privata meddelanden på sina skrivbord. Vi som har följt utvecklingen av FRA-lagen förstår också att ändamålsglidning i princip är garanterad.

Men än är inte hoppet ute! Nästa steg i lagstiftningsprocessen är att Sverige behandlar EU-kommissionens förslag: regeringen ska diskutera Chat Control med riksdagen. Så vad kan du göra? Kontakta politikerna och berätta vad du tycker! Framför sakligt varför du är emot EU-kommissionens förslag om övervakning av elektronisk kommunikation med namnet ”COM(2022) 209”.

Kontaktuppgifter till alla politiker i justitieutskottet finns på riksdagens hemsida: https://www.riksdagen.se/sv/utskotten-eu-namnden/justitieutskottet/

Om du vill skriva till regeringen, vänd dig till justitiedepartementet (förslagsvis Morgan Johansson):  https://www.regeringen.se/kontaktuppgifter/#1287

Vi på Bahnhof följer processen noga och kommer motsätta oss varje steg mot ett rättsosäkert övervakningssamhälle.

Foto: Bundesarchiv, Bild 183-R1220-401 / Unknown author / CC-BY-SA 3.0

Fler nyheter