Nyheter

Valet 2022: Partierna tycker till om Bahnhofs hjärtefrågor

Valet 2022: Partierna tycker till om Bahnhofs hjärtefrågor

Nu uppdaterad med svar från Piratpartiet!

Bahnhof har alltid kämpat för integritet, sekretess och yttrandefrihet online men landets beslutsfattare har sällan brunnit lika starkt för frågorna. Inför valet har vi därför gett partierna en chans att bevisa sig! Vi har hört av oss till samtliga riksdagspartier för att höra vad de tycker om våra hjärtefrågor, från Chat control till techjättars gratis elskatt.

Uppdatering 9/9-2022: Nu är texten kompletterad med Piratpartiets svar!

Frågorna skickades till partiernas officiella kontaktadresser, och alla fick en vecka på sig att svara på 6 frågor (förutom Piratpartiet som svarade på mindre än ett dygn). Partiernas svar redovisas nedan i den ordning vi fick in svaren. Alla har svarat utom Liberalerna – men inget svar är också ett svar. Nå, hur har övriga partier svarat?

Datalagring

Fråga: EU-domstolen har uttalat att odifferentierad datalagring inte är tillåten, då det kränker individers rätt till integritet och strider mot EU:s stadga om grundläggande mänskliga rättigheter. Undantag finns dock om datalagringen sker för att värna nationell säkerhet, bekämpa grov brottslighet och förhindra allvarliga hot mot allmän säkerhet. I Sverige tvingas dock internetoperatörer lagra uppgifter om sina kunders datatrafik under minst 10 månader (förlängt från tidigare 6 månader), och är skyldiga att lämna ut uppgifterna vid endast ”misstanke om brott” (dvs. alla typer av brott oavsett allvarlighetsgrad) till åklagarmyndighet, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen eller annan rättsvårdande myndighet. Detta enligt LEK (lagen om elektronisk kommunikation). Hur ställer ni er till LEK? Borde inte LEK förändras i och med att den bryter mot EU-rätten?


Vänsterpartiet

Vi röstade nej till regeringens förslag om anpassningar av regleringen om lagring och tillgång till uppgifter om elektronisk kommunikation i brottsbekämpande syfte, datalagring, som syftade till att göra reglerna förenliga med EU-rätten på området (prop. 2018/19:86).Vi ansåg att förslaget inte var tillräckligt avgränsat, och att en mängd uppgifter som kommer från personer som inte alls deltar i kriminell verksamhet riskerar att lagras. Lagändringen är därför oproportionerlig och leder till en icke godtagbar massövervakning. Vi tog även, i likhet med flera remissinstanser upp, att det finns risk att regeringens förslag kommer att bedömas strida mot EU-rätten därför att det trots förändringarna innebär en för generell och odifferentierad lagring


Sverigedemokraterna

Lagen om elektronisk kommunikation ändras just med anledning av den s.k. Tele2-domen och står idag inte i strid med EU-rätten. Det finns förvisso integritetsaspekter som vägs in i vilka uppgifter som ska lagras, hur länge och när de ska lämnas ut, men givet samhällsutvecklingen och den organiserade brottslighetens framväxt finns tydliga behov av att brottsbekämpande myndigheter får tillgång till de verktyg de har för att återupprätta tryggheten i samhället.


Centerpartiet

Ja. Vi anser att beslutsfattandet om tillstånd för inhämtning bör flyttas från Åklagarmyndigheten till en oberoende myndighet. Vi motsätter oss att regeringen eller en myndighet självständigt ska kunna besluta om lagringstiden. Vi menar att den ska begränsas i lag. Vi har tidigare accepterat tidsgränsen om 10 månader men svensk lagstiftning måste självklart leva upp till EU-domstolens domslut i frågan. Bedömningen av vad som är strängt nödvändigt att lagra kan förändras över tid. Vi anser att regelverket borde utvärderas senast inom två år från ikraftträdandet av de föreslagna ändringarna. 


Kristdemokraterna

Tidigare detta år bifölls regeringens proposition ”Genomförande av direktivet om inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation” i kammaren. Direktivet gör att svensk lagstiftning på området elektronisk kommunikation är mer harmoniserat med EU-direktiven.


Miljöpartiet

Det är mycket viktigt att svensk lagstiftning respekterar människors fri- och rättigheter, inklusive den personliga integriteten. Det är naturligtvis också viktigt att den svenska lagstiftningen om datalagring är i linje med EU-rätten. Om det finns delar av lagen som inte är förenlig med EU-rätten bör det ses över.


Socialdemokraterna

Frågan om lagring är en balans mellan den enskildes integritet och Polisens möjligheter att utreda brott och bekämpa allvarlig brottslighet. Vi står bakom den nuvarande lagstiftningen och menar att det i nuläget inte är rimligt att försämra eller ge polisen färre verktyg.


Moderaterna

Moderaterna anser att möjligheten till datalagring och de brottsbekämpande myndigheternas tillgång till lagrade uppgifter bör vara så god som möjligt med hänsyn tagen till EU-rätten.


Piratpartiet

Vi vill riva upp datalagringslagen och därmed ta bort lagringskravet ur LEK.


Liberalerna

Liberalerna har valt att inte svara.


Chat control

Fråga: Alla har idag rätt till integritet och posthemlighet när det kommer till fysisk korrespondens. Man ska kunna skicka brev utan att oroa sig över att någon obehörig läser innehållet. Men om EU-kommissionens förslag om chat control (se länk) blir verklighet hävs denna rättighet på internet. Bör inte samma lagar gälla för våra elektroniska meddelanden? Nästa steg är att Sverige behandlar förslaget och vi undrar därför hur ni ställer er till chat control? Tänker ni rösta för eller emot när förslaget tas upp i riksdagen?


Vänsterpartiet

Vi värnar om yttrandefriheten och har generellt varit väldigt försiktiga med att stå bakom liknande förslag om tex filterlösningar eller automatisk censur av meddelanden och annat innehåll på nätet. Självklart anser vi att alla typer av övergrepp mot barn och barnpornografi ska bekämpas med all kraft. Men förslag som ger leverantörer av kommunikationstjänster tillåtelse att t.ex. scanna av all e-post eller chatkommunikation är inte en bra lösning på problemet. Vi kommer att ta slutlig ställning till förslaget när det kommer upp i EU-parlamentet och i riksdagen.


Sverigedemokraterna

Ärendet hanteras alltjämt inom EU och riksdagen eller partierna däri har ännu inte ett färdigt förslag att ta ställning till. Det bör dock noteras att möjligheten att läsa av elektroniska meddelanden redan föreligger i vissa fall i svensk rätt genom hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation samt att ärendet frågan i sig riktar sig mot meddelanden som har sin grund i sexuella övergrepp mot barn. Det är skyddsvärda intressen som måste vägas mot det allmänna integritetsintrånget.


Centerpartiet

Utgångspunkten för Centerpartiet är att människor har rätt till att ha konversationer med varandra utan att staten lyssnar eller tittar. Med chat control frångås denna princip. Vi är därför mycket skeptiska till chat control men ser positivt på andra insatser som kan förhindra trafficking och sexuell exploatering med barn.


Kristdemokraterna

Kristdemokraterna är för att ge sociala medieföretag möjlighet att upptäcka och lagföra sexuella övergrepp mot barn på nätet: så kallad grooming.

Tekniken som används för att upptäcka grooming är densamma som används i spamfilter. Datorn upptäcker nyckelord och mönster i meddelanden, utan att för den sakens skull ta del av själva innehållet. Spamfilter brukar inte betraktas som integritetskränkande, och den här tekniken är inte heller det. Snarare bygger den på ett konsoliderat samarbete mellan teknikföretagen och de brottsbekämpande myndigheterna, och är det mest effektiva viset att förebygga och upptäcka grooming. KD har på EU-nivå inte bara stöttat, utan även drivit detta förslag för att företagen ska kunna upptäcka och lagföra dessa fruktansvärda brott mot barn. Givetvis har såväl rättssäkerhet som integritetshänsyn tagits i beaktande, som alltid när vi behandlar lagstiftning.


Miljöpartiet

Att skydda barn mot alla former av våld, både i den fysiska och digitala miljön, är oerhört viktigt. Samhället måste vidta kraftfulla åtgärder för att skydda barn mot sexuella övergrepp och barnpornografi. Det är dessutom ett krav enligt bl.a. FN:s barnkonvention, som numera gäller som svensk lag. Att EU tar initiativ till en ny förordning med syftet att förebygga och bekämpa sexuella övergrepp mot barn är därför positivt. Det är samtidigt mycket viktigt att de bestämmelser som föreslås står i proportion till de ingrepp som görs i enskildas fri- och rättigheter, inklusive yttrandefriheten och informationsfriheten. En begränsning får inte gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som föranlett den. Miljöpartiet kommer att analysera förslagen i sin helhet innan vi fattar beslut. En viktig del i det beslutet är just att väga dessa intressen mot varandra


Socialdemokraterna

Vi är positiva till att kampen mot sexuella övergrepp och grooming tas på allvar, men det finns än så länge inget färdigt lagförslag att ta ställning till.


Moderaterna

Kommissionens förslag kommer fortfarande behöva analyseras i detalj, men Moderaterna har överlag en positiv inställning till förslag som syftar till att komma åt sexuella övergrepp på internet, inte minst när det gäller barn. Det kan även gälla åtgärder på EU-nivå.


Piratpartiet

Svenska Piratpartiet har, liksom våra systerpartier med mandat i EU-parlamentet, kämpat mot förslaget om chat control sen det först lades fram. Vi skulle självklart rösta emot det. Se exempelvis https://www.svd.se/a/66GlnQ/piratpartiet-stoppa-eu-lag-som-kraver-insyn-i-chattar.


Liberalerna

Liberalerna har valt att inte svara.


Upphovsrättsdirektivet (Artikel 17)

Fråga: Regeringen har meddelat att de är redo att låta riksdagen rösta om det uppmärksammade upphovsrättsdirektivet (Artikel 17). Detta EU-direktiv håller de sociala plattformarna ansvariga att se till att inget upphovsrättsskyddat material laddas upp. Något som kommer kräva algoritmstyrda filter, som med dagens teknik kommer att göra många felbedömningar och således begränsa det fria internet. Exempelvis genom att ta ned innehåll vars upphovsrätt felaktigt görs anspråk på av utpressare (se länk), samt innehåll som används under ”fair use”. Hur ställer ni er till upphovsrättsdirektivet och hur kommer ni att rösta när förslaget tas upp i riksdagen?


Vänsterpartiet

Vi värnar yttrandefriheten och har en generell skepsis till lösningar med algoritmer/filter som riskerar inskränkningar i det öppna samtalet. Vi kommer att ta ställning till de enskilda frågorna när vi behandlat regeringens förslag. 


Sverigedemokraterna

Sverigedemokraterna kommer att motsätta sig förslaget. Vår åsikt är att upphovsrättsdirektivet är mycket problematiskt, och i förlängningen hotar friheten på internet. Visserligen är det i någon mån positivt att flera remissinstanser tolkar det som att regeringen inte denna gång väljer att överimplementera ett EU-direktiv. Trots detta, och regeringens markering mot terminologin ”filter” anser vi att risken för överfiltrering, som i sin tur i praktiken riskerar leda till censurlika konsekvenser kvarstår i det nu liggande förslaget.


Centerpartiet

Vi har hela tiden varit skeptiska till artikel 17 med stay down-mekanismer och filter som riskerar att hindra lagligt innehåll från att publiceras. Detta har vi lyft på olika sätt vid flera tillfällen. EU-domstolen har i en ny dom konstaterat att inga lagliga yttranden får hindras. Det är bra. Nyligen har tex Kent Wisti stoppats från publiceringar av satir på Facebook. Det skulle med nya regleringen vara olagligt. Därför har vi inte agerat mot den nuvarande skrivningen i förslaget från regeringen som är mer fokuserat på yttrandefrihet.


Kristdemokraterna

Den svenska upphovsrätten kommer att påverkas mycket av implementeringen av EU:s upphovsrättsdirektiv. Konsumtion av material har förändrats mycket på senare år och därför hoppas vi att implementeringen av direktivet kommer att bidra till stärkt upphovsrätt för kulturskapare. Vidare kan implementeringen av direktivet hota utvecklingen av företag och start-ups. Den digitala marknaden behöver ett regelverk som värnar både upphovsrättshavare och digital innovation. Systematiskt felaktiga anspråk på upphovsrätt är såklart ett hot mot det fria internet. Youtube har själva implementerat system för att en person ska kunna bestrida ett beslut om upphovsrätt på en video. I nuläget har Kristdemokraterna inte tagit ställning till regeringens förslag.


Miljöpartiet

Vår inställning är att stödja förslaget, men vi kommer att analysera propositionen i sin helhet innan vi tar ställning fullt ut.


Socialdemokraterna

Ja. I det förslag som ligger hanteras många av de farhågor som funnits när det gäller möjligheten att dela material på internet. Förhoppningen är också att det nya regelverket ska innebära en förstärkning för Sveriges kulturskapare och bidra till en mer välfungerande marknad för upphovsrätten i den digitala miljön. I propositionen föreslås nya inskränkningar i upphovsrätten för att underlätta undervisning och forskning och för att kulturarvet ska kunna bevaras, samt nya bestämmelser för att förbättra förutsättningarna för att fritt kunna återge äldre konstverk.


Moderaterna

Det är viktigt med en modern och konkurrenskraftig upphovsrätt, som fungerar i ett digitalt samhälle. Däremot har vi varit starkt kritiska till upphovsrättsdirektivet, särskilt på grund av bland annat artikel 17, eftersom friheten på internet riskeras. Moderaterna har därför motarbetat direktivet i både riksdagen och Europaparlamentet. Utifrån det granskar vi nu regeringens förslag till införande mycket noggrant.


Piratpartiet

Vi kämpade emot upphovsrättsdirektivets krav på censurfilter (Artikel 17) under dess turer genom EU och skulle fortsätta göra det i riksdagen. Försvar för yttrandefrihet likväl som rättssäkerhet är centralt i Piratpartiets politik, och detta förslag är ett hot mot dem båda.


Liberalerna

Liberalerna har valt att inte svara.


FRA-lagen

Fråga: Sverige fälldes 2021 i Europadomstolen för brott mot Europakonventionen, eftersom den så kallade FRA-lagen kränker den personliga integriteten. Istället för att åtgärda detta beslutade riksdagen samma år att utöka lagen, dels genom att låta utländsk säkerhetstjänst få direktåtkomst till personuppgifter som FRA samlar in, dels genom att tillåta FRA att spana mot sådant som inte rör svenska intressen. Hur ställer ni er till att Sverige går emot EU-domstolen och tillåter en lag som inte tar hänsyn till individers rätt till integritet? Är FRA-lagen rimlig eller vill ni förändra den?


Vänsterpartiet

Vi har återkommande under många års tid lyft problemen med signalspaningen. Vi har röstat nej till en rad av regeringens lagförslag, bl.a. till att utländsk säkerhetstjänst ska få direktåtkomst till personuppgifter. Vi anser att inskränkningarna av den personliga integriteten är alltför stora för att lagändringen ska kunna rättfärdigas. Vi röstade även nej till att signalspaning ska kunna bedrivas för ändamål som inte rör Sverige eller svenska intressen. Vi ser stora risker med att Sverige genom Försvarets radioanstalt nu kan bedriva underrättelseverksamhet mot ett land, för ett annat lands räkning, utan att det finns ett omedelbart svenskt intresse för denna underrättelseverksamhet.


Sverigedemokraterna

Sverigedemokraterna kommer alltid att prioritera Sveriges säkerhet högt, och vi konstaterar att säkerhetsläget kraftigt försämrats sedan den ryska invasionen av Ukraina. Individens rätt och integritet är samtidigt mycket viktig och vi ser att dessa båda intressen behöver balanseras. Det är problematiskt att Europadomstolen underkänt svensk rätt, en översyn av FRA-lagen kan därmed anses påkallad.


Centerpartiet

Nej, den är inte rimlig. Vi var kritiska till regeringens förslag och röstade för att riksdagen skulle avslå det i sin helhet.


Kristdemokraterna

Kristdemokraterna anser att det är viktigt att det internationella samarbetet i försvarsunderrättelseverksamheten följs upp särskilt noga i form av granskningar. Kristdemokraterna anser att granskningar är bärande för att integriteten ska skyddas och för att säkerställa att svensk signalspaning förhåller sig till europakonventionen.


Miljöpartiet

Det är mycket viktigt att svensk lagstiftning respekterar människors fri- och rättigheter, inklusive den personliga integriteten. Regeringen har tillsatt en utredning som ska göra en översyn av lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet (Dir 2022120). I uppdraget ingår bl.a. att analysera vilka ytterligare åtgärder som behöver vidtas för att ta omhand de brister som Europadomstolen funnit i en dom den 25 maj 2021. Miljöpartiet kommer att följa det arbetet och verka för att de befogenheter som staten ges är proportionerliga och att de brister som Europadomstolen påpekat åtgärdas.


Socialdemokraterna

Den så kallade FRA-lagen är viktig för Sveriges säkerhet. Vi har inga förslag på att göra förändringar i den.


Moderaterna

Europadomstolen konstaterar att den svenska lagstiftningen lagt stor vikt vid att fullgöra sina uppgifter enligt Europakonventionen om skydd för mänskliga rättigheter. Domstolen pekar dock på tre delar där domstolen anser att lagstiftningen behöver förtydligas. En av uppgifterna för den utredning som i närtid ska göra en översyn av signalspaningen är att analysera hur domstolens synpunkter kan tillvaratas för att stärka skyddet för den personliga integriteten. 

Det är viktigt att utredningen om lagen om signalspaning nu kommer till stånd för att kunna säkerställa att lagen ger de möjligheter som krävs för att bedriva försvarsunderrättelseverksamhet utifrån säkerhetsläget, men samtidigt ger ett starkt skydd för den personliga integriteten. 


Piratpartiet

Vi har varit motståndare till FRA-lagen sen den föreslogs. Vi vill riva upp lagen i sin helhet.


Liberalerna

Liberalerna har valt att inte svara.


Skatterabatter

Fråga: Idag får amerikanska techjättar, som Facebook och Google, i princip skattefrihet på sina datahallars enorma elförbrukning i Sverige. Detta i ett läge där energibrist råder och elpriserna ständigt slår nya rekord. Samtidigt betalar svenska datahallsbolag med fokus på så kallad colocation full skatt, vilket snedvrider konkurrensen. Även svenska hushåll betalar skatt på sin el. Anledningen till skattesubventionerna är att det ska skapa jobb, vilket har visats inte sker (källa). Lägg därtill all den överskottsvärme som dessa datacenter släpper ut i luften istället för att återvinna, där följderna blir förödande för vår miljö. För detta har svenska skattebetalare betalat 1,25 miljarder kronor de senaste 5 åren, i form av stöd till bland andra Facebook och Google. Hur ser ni på dessa subventioner till amerikanska mångmiljardbolag? Är de rimliga? Om inte, vad vill ni förändra?


Vänsterpartiet

Under 2017 sänktes energiskatten för datorhallar i Sverige. Med en kostnad upp till 230 miljoner kronor per år har satsningen inte lett till de ökade antalet anställda som utlovades. Våren 2020 rapporterades om hur stödet mestadels verkar ha hamnat i några av världens största företags fickor. Vänsterpartiet menar att det finns rimligare sätt att använda dessa resurser och vill därför ta bort energiskatteavdraget för datorhallar. Vi har uppmärksammat frågan i riksdagen ett flertal gånger, bl a genom frågor till ansvarig minister.


Sverigedemokraterna

För ett 50-tal bolag i Sverige är den nuvarande sårbara energisituationen i landet inte några problem. Framför allt rör det stora utländska bolag som driver serverhallar på svensk mark, vilka motsvarar el från ett kärnkraftverk, ansökningar motsvarande ytterligare ett kärnkraftverk är godkända och ansökningar motsvarande ännu två är under behandling. Totalt betalades cirka 300 miljoner kronor tillbaka till bolagen under 2021, som en del i en årlig skatterabatt på 98 procent. Detta utöver investeringsstöd m.m. som bolagen erhållit. Aktuella företag är exempelvis Facebook, Google, Microsoft och Amazon, vilka Socialdemokraterna ansett behövt stöd för att etablera sig i Sverige. Dessa serverhallar skulle, enligt socialdemokraterna, generera arbetstillfällen. Tre av de uppräknade företagen hade under 2020 knappt 300 anställda i Sverige. Vi konstaterar att det är en extremt dyr arbetsmarknadspolitisk åtgärd som dessutom kraftigt underminerar det svenska energisystemet, vilket riskerar tillgången på el för Sveriges skattebetalare likväl som svenskt näringsliv. Vi föreslår därför att; regeringen ska utreda möjligheterna att på ett rättssäkert sätt riva upp rådande villkor för de energislukande bolagens serverhallar. Om inte så är möjligt avser vi utreda en riktad punktskatt.


Centerpartiet

Nej, de är inte rimliga. När rabatterna infördes var Centerpartiet tydliga med att de skulle gälla även för mindre aktörer. Nu har Skatteverket tolkat om regelverket så att mindre företag utestängs från skatterabatterna. Vi vill därför se över regleringen för att säkra att lagens tolkning lever upp till intentionerna och säkrar en likvärdig konkurrens.


Kristdemokraterna

Kristdemokraterna vill inte höja skatten, men vi vill utvärdera om skattenedsättningen har gett önskat resultat för vårt land.


Miljöpartiet

Miljöpartiet vill avskaffa skatterabatten för serverhallar med omedelbar verkan. Det har visat sig vara en dålig affär att subventionera dessa företag och i ett läge när elen behövs mer än någonsin är det inte rimligt att vi fortsätter med det.


Socialdemokraterna

När skattenedsättningen infördes var förutsättningarna helt annorlunda än i dag och det finns därför anledning att ompröva de bedömningar som gjordes då. Den socialdemokratiska regeringen arbetar för slopa nedsättningen av energiskatten på elförbrukning i datorhallar. Under rådande omständigheter bör datorhallarna ges ytterligare incitament till energieffektivisering och därför beskattas på samma sätt som tjänstesektorn i övrigt.


Moderaterna

Moderaterna anser att nedsättningen på elskatten för serverhallar bör tas bort för nya serverhallar från 1 januari 2023. När nedsättningen infördes fanns det ingen elbrist, och priserna var låga. I dagsläget när elen inte räcker till för alla investeringar och elpriserna har skenat är det inte försvarbart att subventionera särskilt elintensiva investeringar som inte ger jobb. Tills vi får ny kärnkraft på plats kommer vi att behöva hushålla bättre med vår el. Därför vill Moderaterna ta bort subventionen av nya datorhallar.


Piratpartiet

Vi har tidigare kallat subventionen för korrupt (se exempelvis https://www.altinget.se/rikspolitik/artikel/piratpartiet-korruption-fordarvar-digitaliseringspolitiken) och står fast vid detta. De ska avskaffas.


Liberalerna

Liberalerna har valt att inte svara.


Amerikanska molntjänster

Fråga: Då och då avslöjas att svenska myndigheter och andra samhällsviktiga funktioner lagrar känsliga data i amerikanska molntjänster. Den amerikanska lagen Cloud Act innebär att all data som lagras av en amerikansk molntjänst (oavsett var i världen det fysiska datacentret finns) kan begäras ut av amerikanska myndigheter. Amerikanska molntjänster uppfyller därmed inte svenska krav på hur exempelvis lagrade personuppgifter får hanteras. Dessutom riskerar känsliga och sekretessbelagda uppgifter om svenskar och samhällsviktiga funktioner att röjas. Nu senast framkom det att Sveriges Radio lagrade sekretessbelagda uppgifter om VMA (viktigt meddelanden till allmänheten) på en USA-baserad molntjänst. Hur vill ni säkerställa att myndigheter aldrig lagrar känsliga uppgifter hos utländska molntjänster?


Vänsterpartiet

Vänsterpartiet anser att utländska molntjänster som regel inte ska användas inom myndigheters verksamheter där stora mängder känslig information hanteras. Vi ser mycket allvarligt på det som inträffat på Sveriges radio och förutsätter att regeringen ser till att saken utreds i samarbete med berörda myndigheter. En politisk vilja till ökad outsourcing av IT-tjänster måste sättas i relation till vilka säkerhetsrisker det kan medföra. En bristande informationssäkerhet riskerar att få förödande konsekvenser. Incidenter eller störningar som angriper den digitala infrastrukturen kan leda till omfattande problem för t.ex. de finansiella systemen, hälso- och sjukvården, livsmedelsförsörjningen eller den nationella säkerheten. När hanteringen av viktig information brister riskerar detta också att leda till ett försämrat förtroende för etablerade samhällsstrukturer. Vi har lagt förslag i riksdagen om ta fram en statlig molntjänst.

IMY (Integritetsskyddsmyndigheten) har länge påtalat att deras verksamhet är underfinansierad och begärt mer resurser, något vi har tillmötesgått i våra budgetförslag. Det kan finnas behov att ge IMY möjlighet att bedriva ett mer aktivt tillsynsarbete.


Sverigedemokraterna

Den senaste tiden har det avslöjats att Sveriges radio har brustit i sin säkerhet och det har funnits andra brister tidigare hos bland annat Transportstyrelsen. Sverigedemokraterna ser mycket allvarligt på detta i synnerhet i det skärpta säkerhetspolitiska läget. Därför har vi varit med och kallat Vd:n för Sveriges radio till Försvarsutskottet. Vi avser framöver att följa upp så att inte myndigheter brister i sin säkerhet på det sätt som har varit och är beredd att exempelvis kalla ansvariga till riksdagen om brister skulle uppdagas.


Centerpartiet

Sverige måste säkra att känslig information om landets medborgare inte kan tillgås av andra länder. Tillgång till molntjänster måste säkras för myndigheter och andra offentliga verksamheter. Vi vill därför att Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) eller särskild utredare får uppdrag att klargöra vilka krav som måste efterlevas för att säkerställa detta. Det är viktigt att leva upp till bland annat Schrems II-domen.


Kristdemokraterna

Kristdemokraterna anser att det är av stor vikt att skydda känsliga uppgifter som kan skada Sverige i fel händer. Vi menar att utredningen ”Säker och kostnadseffektiv it-drift” från 2021 bör utgöra en grund för samtal mellan partierna. Mot bakgrund av haveriet på Transportstyrelsen skulle vi välkomna en statlig molntjänst som säkerställer att känsliga och sekretessbelagda uppgifter aldrig hamnar i händerna på främmande makt.


Miljöpartiet

Miljöpartiets utgångspunkt är att samhällskritisk information ska förvaras på säkra servrar som inte kan kommas åt av främmande makt. Vi behöver vi stärka cybersäkerheten i offentlig sektor och särskilt samhällsviktiga delar av den privata sektorn bland annat för att säkerställa att samhällskritisk informationen lagras på ett säkert sätt. Miljöpartiet vill att en eller flera myndigheter ges i uppdrag att ta fram en nationell strategi för stärkt motståndskraft mot desinformation och propaganda så att medie- och informationskunnighet kan stärkas.


Socialdemokraterna

En samordnad IT-drift för statliga förvaltningen och offentliga förvaltningens rättsliga förutsättningar för användning av molntjänstleverantörer är en högaktuell fråga där regeringen 2019 bland annat tillsatte en utredning om säker IT-drift. För oss är en standardisering och samordning av IT-drift och molntjänster viktig.


Moderaterna

Vi konstaterar att Schrems II-domen är tydlig i detta avseende och en moderatledd regering kommer förvänta sig att myndigheterna följer GDPR och EU-domstolens avgöranden. 


Piratpartiet

Vi vill att svenska myndigheter följer svenska lagar, vilket innebär att personuppgifter inte får lagras i amerikanska tjänster. Känsliga uppgifter ska självklart inte heller lagras där. Vi vill att Sverige söker medlemskap i NIIS (Nordic Institute for Interoperability Solutions) och med hjälp av dem bygger upp en interoperabel uppsättning egna molntjänster som följer svensk lagstiftning. Vi förespråkar digital suveränitet, det vill säga att Sverige som stat har kontroll över våra egna system och vår data. Det har vi inte vid användandet av amerikanska molntjänster. Även medborgaren ska alltid i slutänden ha kontroll över sin egen data och vilka myndigheter som har tillgång till vilken information.


Liberalerna

Liberalerna har valt att inte svara.