Den 16 februari 2017 tillkallade regeringen den särskilda utredaren Sigurd Heuman, ordförande i Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, och gav honom i uppdrag att se över vår lagstiftning för att spara och få tillgång till personlig, känslig data. Lagstiftningen handlar om skyldigheten för internetoperatörer och andra kommunikationstjänsteleverantörer att spara vissa typer av uppgifter om sina kunder under viss tid, och vem som ska kunna få tillgång till dessa uppgifter och under vilka omständigheter. Till sin hjälp har Heuman bland annat haft Staffan Lindmark, enhetschef vid Post- och telestyrelsen.
Svensk datalagring ogiltigförklarad av EU-domstolen
Att se över den svenska datalagringslagstiftningen var nog inget regeringen egentligen hade tänkt göra, inte förrän 2014 då ett domstolsmål mellan Post- och telestyrelsen och operatören Tele2 hamnade i Europadomstolen som ogiltigförklarade vårt datalagringsdirektiv med hänvisning till att det att bröt mot EU-rätten, utgjorde ett allvarligt inbrott i privatlivet och inte hörde hemma i ett demokratiskt samhälle. I ett pressmeddelande fastslog EU-domstolen att datalagring och övervakning och tillgången till känsliga personuppgifter ska begränsas av strikta proportionalitetskrav som bland annat innebär att det måste finnas misstanke om grov brottslighet, och att en domstol ska besluta om tillgången till uppgifter i varje enskilt fall.
Fula trick för att undgå EU-domstolens beslut
I oktober 2017 kom delbetänkandet SOU 2017:75 Datalagring – brottsbekämpning och integritet. Trots sitt uttalade syfte stred utredningen helt emot EU-domstolen, och dolde sig bakom argument utan faktabas och till synes avsiktliga missförstånd och snedtolkningar för att behålla kraven om generell datalagring, m.m. Mest anmärkningsvärt är PTS-företrädaren Staffan Lindmarks uttalande om abonnemangsuppgifter och hur de omfattas av EU-domstolens dom, eftersom samma organisation ett par månader senare i en dom mot Bahnhof hävdade raka motsatsen. Bahnhofs bolagsjurist Wilhelm Dahlborn sammanfattade sin spontana kritik mot betänkandet i fem punkter som blev utgångspunkt för ett mer utförligt och konkretiserat remissyttrande som vi skickade in i januari 2018.
”Nytt förslag” endast en omskrivning – Bahnhof tänker överklaga
Idag offenliggör inrikesminister Mikael Damberg lagrådsremissen ”Datalagring vid brottsbekämpning” – ett utkast till lag som skapats med utgångspunkt i SOU 2017:75 som ska ha tagit hänsyn till EU-rätten och utredningens 74 mottagna remissyttranden, och ska lämnas över till Lagrådet av regeringen. I presskonferensen beskriver Damberg remissen svepande, och upprepar flera gånger att man har tagit hänsyn till ”integritetsaspekter” utan att gå närmare in på hur detta har skett. Han konstaterar dock att lagförslaget i stort sett är detsamma som utredningen, det vill säga utredningen som helt stred mot EU-domstolens bestämmelser. Damberg säger avslutningsvis att han förväntar sig att alla telekombolag ska följa den nya lagstiftningen och att det vore väldigt olyckligt om något telekombolag skulle motsätta sig den här lagstiftningen som ju är så viktig för polisen.
– Bahnhof kommer inte acceptera remissen, det är i princip bara en omskriven kopia av det förra förslaget med lika obefintlig hänsyn till personlig integritet och rättsäkerhet. Det finns redan ett domslut från EU där det står precis vad som gäller, det går inte att bara bryta mot det med hänvisning till att ”det är viktigt för polisen” säger Bahnhofs vd Jon Karlung.
Presskontakt: Jon Karlung 076-111 01 60