Nyheter
Jon Karlung: släpp loss internets fulla kraft - öppna upp spektrumbandet för alla!
Publicerad 2018-05-08 09:37
Jon Karlung: släpp loss internets fulla kraft - öppna upp spektrumbandet för alla!

Bahnhof släppte nyligen sin första delårsrapport för 2018. Som brukligt har företagets VD Jon Karlung författat ett förord som vi här har valt att publicera i sin helhet. 

När jag hör ordet bredbandsstrategi tänker jag alltid på Frankrike.

I slutet av 1970-talet satsade den franska staten på ett tekniksprång som skulle lyfta jordbruksnationen till framtiden, låt oss lite anakronistiskt kalla det för en statlig bredbandsstrategi (hela Frankrike skulle leva och vara uppkopplad på bästa sätt).

Den dåvarande presidenten Valéry Giscard d'Estaing, gav det franska postverket det ärofulla uppdraget att ta fram spetsteknik med en ny framtidsterminal som döptes till Minitel.

Minitel var ett slags modemuppringd dataterminal med inbyggd elektronisk telefonkatalog där det gick att beställa biljetter, få samhällsinformation, se turlistor för järnvägen och chatta.

Lanseringen av Minitel skedde 1982 på bred front genom att PTT (motsvarande Post- och Telestyrelsen) med enorma subventioner delade ut terminalerna till miljontals franska hushåll och kunder hos det franska televerket.

Under det kommande decenniet växte ett ekosystem i miniatyr upp bakom terminalen, men också ett tjuv- och rackarspel. Företag och lobbyister belägrade de franska byråkraterna i PTT för att övertyga om att just deras grej, förstås mot en saftig licensavgift, skulle inkluderas i den lilla låda som fanns i nästan alla fransmäns hem.

De som betalade mest fick plats i monitorn och kunde stänga ute konkurrenter. De mest innovativa lösningarna medgav möjlighet för medborgarna att direkt kunna kontakta myndigheterna, med något som skulle kunna kallas ett embryo till e-post, och utföra enklare betalningsärenden.

Men orosmolnen hopade sig. Något nytt höll på att hända som skulle skaka om det statliga monopolet i grunden. I mitten av 1990-talet stod så två akronymer mot varandra. Den ena förkortningen fanns redan i nästan alla fransmäns hem och hette Minitel (Médium Interactif par Numérisation d'Information Téléphonique). Den andra förkortningen var WWW – World Wide Web.

I det längsta kämpade franska staten, och faktiskt även delar av näringslivet, mot internet. På den ena sidan av barrikaden stod de gamla monopolintressena och alla de som på olika sätt flätats in och cementerat fast sig ekonomiskt och politiskt i terminallådan, och på den andra sidan stod – ja, låt oss för enkelhetens skull kalla det framtiden.

Med alla medel försökte de franska byråkraterna bygga dammar av is om våren. Det gällde att stoppa flodvågen av nya tjänster som vällde fram på internet och istället upprätthålla Minitels herravälde.

Motståndsrörelsen var framgångsrik. I praktiken försenades Frankrikes intåg i den moderna internetåldern med flera år. Med facit i hand blev det som från början var tänkt som ett tekniksprång istället en black om foten.

Vad kan vi idag dra för lärdom av historien?

Gör inte som Frankrike. Förvandla inte Sverige till ett enda jättelikt Minitel. Den svenska staten och PTS bör istället inrikta sig på att skapa bästa möjliga förutsättningar för innovationer genom att undanröja naturliga hinder för konkurrens.

Just nu finns en alldeles unik möjlighet att skapa ett nytt universum för datatrafik som kommer innebära revolutionerande möjligheter för hela samhället. Och kanske återigen låta Sverige ta täten som industrination för avancerade kommunikationslösningar, i bästa fall rentav före kineserna har köpt resterna av det där krympande storföretaget i Kista.

Det handlar konkret om att öppna upp det osynliga naturliga monopol som utgör fundamentet för riktigt snabba förbindelser i luften – det vill säga spektrumbandet som är avsett för radio- och mobilkommunikation.

Radiospektrum kan liknas vid en naturresurs som också är ett naturligt monopol. Samma sändare kan inte använda exakt samma frekvenser, då uppstår interferens och störningar. För yttäckande lösningar har därför några mobiljättar tilldelats spektrumband i de lägre frekvensområdena.

PTS utreder just nu vad som ska hända med 3,5 GHz bandet. Tekniskt kan man säga att just det frekvensområdet lämpar sig väl för extremt hög överföringshastighet av data, men är beroende av många sändare, eftersom det har kort räckvidd. 3,5 GHz-bandet är bland annat tänkt för det som kallas 5G (och som ska fungera som komplement till 4G).

Man kan på sätt och vis likna 3,5 GHz bandet vid ett slags WiFi på steroider. Det är ett frekvensområde som kombinerar hög hastighet med något längre räckvidd. Man kan dela ut spektrumet finmaskigt, med ett regionalt och lokalt perspektiv, utan att olika sändare på samma sätt stör ut varandra. Det är redan idag möjligt genom robotiserad tilldelning av frekvenser på mikronivå.

Amerikanerna har förstått det här och därför redan inrättat en modell för 3,5 GHz bandet döpt till CBRS (”Citizen Broadband Radio Spectrum”) som under kontrollerade former idag är öppet för alla som vill - både kommersiella och publika intressen.

I USA frigör man på ett typiskt entreprenörsmässigt sätt den fulla kraften i en mer avreglerad syn på spektrumtilldelning. Små och stora tillverkare bryter just nu helt ny mark i en teknisk kapplöpning som kommer få globala konsekvenser.

I Sverige har man historiskt valt en annan väg. Här har staten auktionerat ut spektrumband på ett närmast gårdfarihandlarmässigt vis, där olika aktörer skrapar med foten, tittar under lugg och till sist bjuder över varandra i slagsmål om vad som är allas våra gemensamma tillgång. Det är som att auktionera ut luften vi andas till högstbjudande.

Jag säger därför öppna upp spektrumbandet!

Låt oss frigöra den fulla kraften av ett öppet spektrum och bygga bort det naturliga monopolet. Sverige bör inrätta ett ”Öppet spektrum” som bygger på ett slags licensfri tilldelning av frekvensområdet 3,5 GHz.

Med automatiserade och robotiserade system, och med ett lokalt perspektiv, kan man riva ner murar för konkurrens och skapa nya möjligheter för överföring av datatrafik. Öppet spektrum måste vara den enskilt viktigaste gemensamma branschfrågan att driva framöver.

Alla lokala nätägare i stadsnäten, uppfinnare, företag, glesbygd, stora bostadskomplex, våra konkurrenter - möjligheterna är oändliga för alla som vill vara med om att forma en helt ny kommunikationsrevolution.

Att driva företag handlar inte bara om vad som ska komma, utan också om vad som varit. I korthet kännetecknas det första kvartalet år 2018 av fortsatt hög tillväxt, där Bahnhof samtidigt stärker lönsamheten med förbättrad marginal.

Motorn i tillväxten är kombinationen av nät- och datahallstjänster. Bahnhof kan nu fullt ut nyttja synergieffekter mellan våra molntjänster – och vårt kraftfulla IP-nät.

Under det första kvartalet blir också resultatet av Bredbandskollens stora mätning av fiberhastigheten hos olika operatörer känd. Rapporten visar att Bahnhof har högst genomsnittshastighet i fiber av samtliga svenska internetoperatörer. Faktum är att vi sopar banan med konkurrenterna.

Men redan nu tar vi steget mot ännu högre hastigheter. Under det första kvartalet lanserade vi på utvalda orter hastigheten 10 000 Mbit/s (annorlunda uttryckt 10 Gbit/s) till privatpersoner. Det är hundra gånger snabbare än det statliga bredbandsmålet och möjligt på grund av den tekniska utvecklingen med ny optik och andra ljusförstärkare. Det är också en tjänst som ännu inte har stöd i Bredbandskollens mätsystem.

Jag läser i media att våra konkurrenter betraktar det här med snabbt bredband som något slags PR-stunt. Ingenting kan vara mer felaktigt! Bahnhof ska vara teknikledande, vi ska gå före och bryta ny mark med nya innovativa tjänster. Det är helt enkelt roligare att jobba så.

Det är därför jag driver frågan om ”öppet spektrum” för att kunna frigöra den fulla kraften i fibernätet, genom att förlänga fibern med nya radiobaserade höghastighetstjänster.

Avslutningsvis två citat. Det ena är sagt av en teknikansvarig i det bolag som bygger sin framtid på koaxialkablar:

– Våra kunder eftersöker inte hastigheter på 10 gigabit per sekund i dag. Men i framtiden siktar vi på att kunna erbjuda minst samma hastigheter som Bahnhof gör.*

Det andra citatet är ett uttalande från Preston Marshall.

Preston jobbar till vardags som chefsdesigner av nätarkitektur på Alphabet (det vill säga Google). Det är förstås ingen slump att ett av världens absolut största företag så helhjärtat förordar modellen med ”öppet spektrum” på 3,5 GHz-bandet.

- This is the first time we’ve had a band that anybody can go into and they can put any kind of technology they want. That competition is going to create a very, very rich ecosystem for innovation, for new ideas. It could never happen if people spent $30 billion or $20 billion buying spectrum. (Preston Marshall, Alphabet).

Det här mina vänner, det kommer att skaka om telekomlandskapet och de gamla telejättarna. Helt nya och oväntade värdekedjor kan skapas. Frågan är nu bara om Sverige ska välja att köra på i gamla traditionella hjulspår, och därmed bygga fast oss i en evig fimbulvinter av Minitel-tänkande.

Jag uppmanar därför PTS att istället kasta loss alla historiska bojor. Ta nu sikte mot framtiden och bana vägen för ett öppet spektrum på 3,5 GHz-bandet!

Täby, den 1 maj 2018

Jon Karlung, verkställande direktör

Bahnhof AB (publ)

*(Källa: tidningen Metro.se, 1 mars 2018.)

Presskontakt: vd Jon Karlung, 076-1110160

Fler nyheter från 2020