Idag höll telekomeliten rundabordetsamtal hos Justitiedepartementet. Här är vår anställdes, Cici Brodéns, direktrapport om det ”nya” datalagringsdirektivet som är tänkt börja gälla under 2018/2019.
Mycket spännande möte, det var lite som vi väntat nog mer för att kunna säga ” nu har vi låtit branschen ge sin syn på detta ” än att det vi sa faktiskt betydde nånting men det fick ändå en liten vändning när den vinkeln av det jag berättade fick igång en liten tanke och diskussion hos de andra.
Började med att min plånbok är borta. Oklart var, men utan legg kommer man inte in i Rosenbad.
Löstes!! Kreativ som man är ringer jag runt och säkerställer att man ändå kan komma in om man har med sig någon som kan intyga vem man är.
Mycket spännande byggnad, fantastisk utsikt, hade velat checka in på Bahnhofs Facebooksida och tagit massa bilder, men det mycket känsligt att ha mobilen på och framme i dessa lokaler.
Kom dit, fint blått rum. Stort runt bord, det är alltså här som rundabordet med Sveriges telekomelit återigen ska få yttra sig i frågan om framtidens datalagring i Sverige. På plats från Bahnhof var jag, Cici Brodén, som sysslar med datalagringsfrågor och dataskydd och vår bolagsjurist Wilhelm Dahlborn.
Justitiedepartementet började med att informera om vad mötet skulle handla om och vad tanken var. Alla skulle sedan ge sin syn på förändringsförslaget till den första upplagan och prata lite utöver vilka punkter som var vikta att tänka på.
Men inte bara just lagringen i sig utan lite vad för påverkan det skulle ha för de brottsbekämpande myndigheterna. En kvinna från Justitiedepartementet förklarade att de antagligen, om de suttit här, hade hävdat att det är för lite lagring och att förslaget justerats med tanke på integritet och inkräktandet på den personliga sfären som det andra direktivet skjutits ned för.
Jag som satt i början på rundabordetcirkeln fick börja med mina punkter. Eftersom jag inte är jurist gav en mer teknisk vinkel och användarvinkel på vad det här ”nya” direktivet skulle innebära. Först och främst så handlar det om masslagringen av data. Bahnhof har och kommer alltid ha en integritetssynpunkt i detta, det är en fråga som vi brinner för och kommer fortsätta ha som ståndpunkt i den här frågan. Det innebär att vi måste veta att vi skyddar våra kunders integritet i det som lagras och att eventuella data används i rätt syfte.
Att lagra för lagrandets skull, utifall att någon gör ett brott sen, ställer vi oss väldiga skeptiska till. Detta skulle dessutom innebära en stor investering i lagring, det är ofantliga mängder trafik som ska lagras, flera miljoner sessioner per sekund.
Förslaget säger även att operatören ska stå för kostnaderna, vilket då i slutändan hamnar någonstans på alla kunder, alla våra kunder ska alltså betala för sin egen övervakning.
Sen gäller det mängden data som ska transporteras genom nätet och i de NAT:ade nätet med den mängd data så kommer det påverka tjänsterna i form av latens. Då fick jag gå in lite mer i detalj vad det här innebär med latens.
Sen skulle det här innebära ökade kostnader för åklagarmyndigheten i form av skärpta förundersökningar innan man får fråga (för att påvisa att man inte frågar i onödan). Den kosten vill utredarna, enligt förslaget, dra in från den brottsbekämpande myndighetssidan. Pengarna fördelas väldigt konstigt.
Sen har utredningen sagt att det inte påverkar konkurrensen, vilket det gör. Mindre operatörer, som Bahnhof en gång varit, kommer inte ha de ekonomiska eller fysiska resurserna att genomföra detta praktiskt.
Vad sa då de andra operatörerna? Jo, kortfattat sa Tele2, som hade en representant där som nämnde kort att hon var ställföreträdande för en annan man som skulle varit där men som inte kunde komma, att hon hänvisade till punkterna som de tagit upp i sin remiss.
Tre pratade om att de kände att de behövde ha en förklaring att ge till sina kunder till varför det här skulle göras. Nästan som att de inte ville ta ställning till vad detta innebär och vad kunderna tycker.
Telenor pratade vidare om det jag sa om omfattningen och att det rör sig om stora omfattande investeringar för den typen av lagring. De pratade lite om det här med NAT och hur ofantligt många sessioner det rör sig om.
Jag flikade in med lite vad det här utrymmet faktiskt skulle kosta i pengar och påtalade sen ska det vara säkert och backas enligt det som förslaget också nämner
Sen kom vi till Telia som sammanfattade sin mening om det ”nya” datalagringsdirektivet med orden ”det är inte upp till oss att säga hur lagen ska vara, det är ni som bestämmer det” och sen var han nöjd så.
Summa summarum: Förslaget om datalagring på 10 månader ligger kvar. Kunderna kommer att behöva betala mer för tjänsterna för att täcka operatörernas kostnader, kunderna kommer också betala i upplevelse av tjänsterna i form av latens och sämre prestanda. Kunderna kommer alltså att betala för sin egen massövervakning. Det är svårt att acceptera. Bahnhof kommer fortsätta att ta strid för den enskildes integritet och yttrandefrihet på nätet. Det finns också en mycket stor risk att detta förslag, likt de två innan, kommer bli fällda av EU-domstolen igen, då knappt inget sen den senaste domen i vintras har ändrats.
/Cici Brodén, Bahnhof, datalagringsfrågor och dataskydd
