Bahnhof har alltid kämpat för integritet, sekretess, yttrandefrihet och ett fritt internet. Men de principerna avgörs inte bara av vilken teknik vi bygger eller vilka tjänster vi erbjuder. I slutändan är det politiska beslut som sätter spelreglerna för Sveriges digitala framtid.
Därför har vi vänt oss till samtliga riksdagspartier samt Piratpartiet och bett dem ta ställning i konkreta frågor som Chat control, end-to-end-kryptering, skenande bredbandspriser och blockering av innehåll på nätet.
Partierna fick samma frågor och samma tid på sig att svara. Nedan redovisar vi svaren så att du själv kan jämföra vad partierna säger – och vilka besked de faktiskt ger.
Chat control
Vad handlar frågan om?
EU-kommissionens ursprungliga förslag om Chat control (CSAM-förordningen) skulle – om de mest kritiserade delarna blir verklighet – innebära generell massövervakning av européers privata kommunikation. Dessutom riskerar förslaget att försvaga eller i praktiken omöjliggöra säker end-to-end-kryptering.
Den svenska regeringen välkomnade inledningsvis förslaget. Men 2025 enades EU:s ministerråd om en ny kompromiss där de hårt kritiserade obligatoriska spårningsorderna hade tagits bort. Frågan är dock långt ifrån avgjord. Förhandlingarna om den permanenta Chat control-lagstiftningen fortsätter, vilket innebär att Sveriges nästa regering sannolikt återigen kommer att behöva ta ställning till frågan i ministerrådet.
Om ert parti får regeringsinflytande efter valet, kommer ni att verka för att Sverige i ministerrådet säger nej till Chat control, generell massövervakning och förslag som försvagar eller i praktiken omöjliggör totalsträckskryptering? Varför/varför inte?
Centerpartiet
Centerpartiet är starkt kritiskt till Chat control och har länge varit drivande emot förslaget, både i riksdagen och EU-parlamentsgruppen. Vi ställer oss bakom målet att stoppa övergrepp mot barn, men verktyget är fel: förslaget innebär digitala bakdörrar in i allas mobiler och datorer, utgör det största intrånget i rätten till privat kommunikation i modern tid och skapar sårbarheter som främmande makt och kriminella kan utnyttja – något Försvarsmakten varnat för.
Vi vill värna end-to-end-kryptering och motverka barnövergrepp med mer rättssäkra, balanserade verktyg, som skanning riktad mot misstänkta snarare än massövervakning. Vi kan därför lova att vårt parti säger nej till förslag som inkluderar generell massövervakning och försvagar kryptering i ministerrådet och i EU-förhandlingarna.
Kristdemokraterna
Kristdemokraterna ser kampen mot sexuella övergrepp mot barn som en av samhällets allra viktigaste uppgifter. Samtidigt måste brottsbekämpande åtgärder vara rättssäkra, proportionerliga och förenliga med grundläggande fri- och rättigheter, däribland rätten till privat kommunikation och personlig integritet.
Vi anser därför att Sverige inte bör stödja lagstiftning som innebär en mer generell övervakning av människors privata kommunikation. Åtgärder för att bekämpa brott ska i första hand vara riktade mot personer och verksamheter där det finns konkreta misstankar om brott.
Kristdemokraterna värnar också möjligheten till stark kryptering. Säkra digitala kommunikationer är viktiga för enskilda medborgare, företag, journalister, myndigheter och andra samhällsviktiga aktörer. Lagstiftning som i praktiken försvagar eller kringgår totalsträckskryptering riskerar att skapa nya säkerhetsproblem och undergräva förtroendet för digital kommunikation.
Kristdemokraternas riksting 2025 har beslutat att partiet säger nej till Chat Control i den form som har kritiserats för att innebära massövervakning och hot mot krypterad kommunikation. Om frågan aktualiseras på nytt i ministerrådet är utgångspunkten därför att Sverige ska verka för lösningar som effektivt bekämpar övergrepp mot barn utan att införa generell övervakning eller försvaga grundläggande integritets- och rättssäkerhetsprinciper.
Liberalerna
Liberalerna anser att rätten till krypterad korrespondens över internet ska skyddas på liknande sätt som brevhemligheten. Därför har Liberalerna tagit avstånd från det ursprungliga mycket långtgående förslaget. Under mandatperioden har regeringen agerat konstruktivt för att försöka uppnå en kompromiss i EU. Det finns däremot legitima behov bakom totalsträckskrypterade tjänster som behöver respekteras.
Vår uppfattning är att kryptering inte ska brytas utan att misstanke om brott föreligger, dvs. samma principer som vid brevhemligheten i den fysiska miljön. Under nästa mandatperiod kommer Liberalerna därför verka för att utformningen av utkastet till CSAM-förordning revideras ytterligare i syfte att stärka den personliga integriteten.
Miljöpartiet
Miljöpartiet har sedan förslaget till en ny förordning för att förebygga och bekämpa sexuella övergrepp mot barn presenterades varit mycket kritiska till den del av förslaget som i folkmun har kallats för Chat Control. Att kunna kommunicera utan att bli avlyssnad är en oerhört viktig fråga för många, inte minst för många barn och unga som har stora delar av sina sociala liv på internet. Därför kommer vi fortsatt att motsätta oss förslag som skulle leda till långtgående inskränkningar av den personliga integriteten och massövervakning på internet.
Samtidigt finns det ett stort och akut behov av att effektivt kunna bekämpa sexuella övergrepp mot barn och spridning av övergreppsmaterial, därför är det vår förhoppning att förhandlingarna kommer att resultera i ett förslag till förordning som Miljöpartiet kan stödja. Det förutsätter att förslaget om Chat Control hålls utanför förordningen.
Moderaterna
Moderaterna står upp för den enskildes integritet och mot det som beskrivs som generell massövervakning. Men vi ser samtidigt att det kan finnas goda skäl att, under kontrollerade former, kunna ta del av viss kommunikation över internet. Inte minst för att skydda barn från sexuella övergrepp och spridning av övergreppsmaterial online, vilket är ett växande samhällsproblem. Vi vet inte heller hur den tekniska utvecklingen kommer se ut framöver. Vi kan därför inte ge ett definitivt svar på denna fråga.
Piratpartiet
Piratpartiet kommer att verka för att ministerrådet säger nej till alla av dessa punkter. Partiet har sedan tidigare varit starkt emot lagstiftningen och kommer att fortsätta att vara det inför de pågående förhandlingarna. Chat Control-lagstiftningen i dess existerande form bestrider etablerade bestämmelser om mänskliga rättigheter i koppling till digitala miljöer som även Sverige berörs av. Exempel på detta är artikel 12 av FN:s UDHR (Universal Declaration of Human Rights) och kapitel 5 i den europeiska deklarationen om digital mänskliga rättigheter.
Det kan inte logiskt sett påstå (i enlighet med dessa texter) att en massövervakningssituation där alla invånare är automatiskt och ständigt misstänkta är någonting annat än avsevärt överskrivande, och i laglig mening ’arbiträr’. Det tidigare systemet där polisen behövde först kontakta en domstol för att verkställa eventuella övervakningsbehov existerade av en anledning.
Socialdemokraterna
Vi vill skydda barn från att utsättas för sexuella övergrepp och att material från dessa sprids. Det digitala miljöerna kan inte var frizoner för grov brottslighet som drabbar samhällets mest utsatta. Genom en väl avvägd lagstiftning med inbyggda skyddsmekanismer skulle många brott både kunna förhindras och lagföras. Vi kommer alltid stå på barnens sida.
Sverigedemokraterna
Ja det kommer vi göra, vi kommer inte godkänna några förslag som innebär att krypteringen försvagas.
Vänsterpartiet
Vänsterpartiet anser att rätten till privat kommunikation är en grundläggande demokratisk fri- och rättighet. Därför har vi motsatt oss förslag om generell övervakning och storskalig skanning av människors privata kommunikation. Vi anser att Sverige även fortsättningsvis ska stå upp för rätten till privata, krypterade samtal och skydd för journalisters viktiga arbete.
Skenande bredbandspriser och nätmonopol
Vad handlar frågan om?
Bredband är grundläggande samhällsinfrastruktur, precis som vatten och el. Trots det har bredbandspriserna i svenska hyresrätter ökat med hela 70 procent sedan 2017, jämfört med endast 5 procent i bostadsrätter. Samtidigt kan samma bredbandsuppkoppling som kostar 70 kronor på Östermalm kosta 700 kronor i Botkyrka.
Bakom de stora prisskillnaderna finns bland annat fastighetsägare och lokala nätägare som utnyttjar sin monopolställning. Genom att ta ut höga och dolda avgifter från bredbandsleverantörer driver de upp priserna för hushållen – utan att avgifterna syns på bredbandsfakturan.
Kommer ni ge Post- och telestyrelsen i uppdrag att ta fram regler som stoppar oskäliga och dolda avgifter i fastighetsnäten och säkerställer verklig konkurrens och transparens för hushållen? Motivera.
Centerpartiet
Centerpartiet ser snabbt bredband som grundläggande infrastruktur – lika viktigt som vägar och järnväg – och en frihetsfråga. Vi vill öka de statliga investeringarna i bredbandsutbyggnad och minska byråkratin som hindrar utbyggnad. Det är orimligt att kopplade avgifter och dolda poster slår extra hårt mot hushåll som inte har valmöjligheter, och principen om transparens och verklig konkurrens står väl i linje med vår liberalism och företagsvänliga ansats. Centerpartiet är i princip positivt till att granska regelverket och överväga verktyg mot oskäliga kopplade avgifter. Vi vill dock se konkurrens, transparens och att hushåll inte betalar ogrundade mellanhandsavgifter.
Kristdemokraterna
Vi tittar gärna närmare på frågan. Vår utgångspunkt är att marknaden ska präglas av transparens, konkurrens och likvärdiga villkor för konsumenterna. Om dolda avgifter eller bristande konkurrens leder till oskäliga prisskillnader finns det anledning att se över regelverket.
Liberalerna
Liberalerna har drivit på och tillsatt resurser för att vi ska få bredbandsuppkoppling i hela landet. Nätinfrastrukturen är viktig för att man ska kunna arbeta, studera, utnyttja digitala tjänster och få hemtjänsten att fungera runt om i Sverige. Vi ser nu att priserna på nättjänsterna kan skilja sig markant åt på marknaden. Vi ställer oss därför positiva till att ge PTS i uppdrag att utreda orsakerna och vid behov ge förslag på åtgärder för att alla ska kunna använda bredband till en rimlig kostnad.
Miljöpartiet
Tillgång till bra bredband är för de allra flesta en förutsättning för distansarbete, utbud av digitala nöjen, kontakter med vänner och för att få vardagen att fungera smidigt och enkelt. Det är även viktigt att priserna på bredbandstjänster är rimliga och att oskäliga och dolda avgifter förhindras. Vi vill ge Post- och telestyrelsen i uppdrag att kartlägga avgifterna i fastighetsnäten och föreslå åtgärder för ökad transparens och konkurrens. Samtidigt ska reglerna inte försvåra möjligheten till gruppavtal som ger de boende lägre bredbandspriser.
Moderaterna
För Moderaterna är det självklart att konkurrens på marknaden och transparens för hushållen värnas. Det är inte rimligt att hårt arbetande människor ska vara tvungna att betala oskäliga och dolda avgifter. Vi är positiva till åtgärder som stärker konkurrens och transparens, men i dagsläget har vi inga specifika beslut kopplat till att ge Post- och telestyrelsen ett sådant uppdrag. Det är en fråga som får hanteras efter en potentiell regeringsbildning.
Piratpartiet
Det finns ingen tydlig motivation utifrån ett regeringsperspektiv för att internet inte ska tolkas lagligt som samhällsinfrastruktur. Mer och mer av det globala samhället finns huvudsakligen eller enbart på internet, och i skillnad från hur det kan låta i medier inkluderar detta våran förmåga att betala skatt (Skatteverket), kontakta banken (BankID) eller för att kontakta sjukvården (1177 och t.ex Apotea). Att en person potentiellt kan mista förmågan att delta i det digitala samhället för att monopolet vill tjäna en liten slant till är intill helt befängt.
Piratpartiet har sedan tidigare öppet förespråkat för att samhälleliga strukturer ska utgå ifrån ett utökat transparenskrav, och det gäller även i frågan om bredbandspriser. Prisökningar ska motiveras och inte existera i mörkret, och det bör även finnas en utökad förmåga att se till att fastighetsägare och nätägare inte har samma kapacitet för att mörklägga deras prissättning.
Socialdemokraterna
Vi socialdemokrater går till val på att förbättra vanligt folks ekonomi, bland annat genom att göra upp med marknadsmisslyckanden och företag som missbrukar sin dominerande ställning. Bredband är idag en samhällsviktig infrastruktur som är avgörande för människors arbete och fritid. Staten måste ta ett större ansvar för bredbandsutbyggnaden, särskilt i områden där marknadskrafterna inte förmår att leverera.
Sverigedemokraterna
Vi är öppna för att utreda frågan. Det är viktigt att hushållen tydligt kan se vilka kostnader de betalar och vilka alternativ som finns. Samtidigt behöver eventuella nya regler utformas på ett proportionerligt sätt och utan onödig byråkrati. Vi vill därför först utreda behovet, konsekvenserna och hur tillsynen bäst kan fungera innan vi tar ställning till exakt utformning.
Vänsterpartiet
Det är inte rimligt att fastighetsägare eller nätägare använder lokala monopol för att pressa upp bredbandspriser eller stänga ute konkurrerande aktörer. Vi ser därför positivt på förslaget.
Sveriges digitala försvar och oberoende
Vad handlar frågan om?
Sverige är i dag beroende av digital infrastruktur för att samhället ska fungera – från banker och sjukvård till myndigheter, energiförsörjning och kommunikation. Samtidigt visar moderna krig att datacenter, fibernät, mobilmaster och energiförsörjning är strategiska mål vid väpnade konflikter.
Trots det slog en statlig rapport från Myndigheten för totalförsvarsanalys 2026 fast att Sverige saknar tillräckligt fysiskt skydd för samhällsviktig digital infrastruktur vid kris och krig.
Dessutom bygger stora delar av Sveriges digitala infrastruktur på utländsk teknik – från amerikanska molntjänster och mjukvara till kinesisk hårdvara och komponenter. Det skapar ett beroende som kan bli kritiskt om tjänster stängs av, leveranskedjor bryts eller infrastrukturen utsätts för angrepp.
Hur ska ert parti säkerställa att Sveriges digitala infrastruktur fungerar i krig även om utländska molntjänster avlyssnas eller stängs av, leveranskedjor bryts eller fysisk infrastruktur angrips? Är ni beredda att ställa tvingande krav på svensk kontroll, fysisk motståndskraft och krigsberedskap för samhällskritiska digitala system?
Centerpartiet
Centerpartiet vill bygga ett starkt digitalt försvar: fler cybersoldater, ett frivilligt cyberhemvärn, safe-harbour-policy för etiska hackare, peka ut angripare samt utreda cyberförsvaret som egen försvarsgren. Vi ser med oro på beroendet av internationella teknikjättar och vill att känslig data stannar på svensk och europeisk mark – vi har exempelvis föreslagit att myndigheten för digital förvaltning eller en utredare klargör krav på myndigheternas molnlagring enligt Schrems II. Vi är öppna för tvingande krav på svensk kontroll och fysisk motståndskraft för samhällskritiska system, i linje med vår ambition att nå försvarsanslaget 3,5 procent av BNP och stärka det civila försvaret.
Kristdemokraterna
Arbetet pågår för att uppgradera den digitala infrastrukturen. Regeringen har antagit en ny policy som medför att myndigheter ska köpa mer svenskt och europeiskt. Känslig information ska hållas borta från servrar i särskilda länder och myndigheter ska förbereda sig på att kunna lämna stora molntjänster och ta hem sina data och IT-system på kort tid, om världsläget skulle kräva det.
Civilminister Slottner har under 2026 även presenterat propositionen Nya krav på interoperabilitet vid datadelning inom den offentliga förvaltningen, vilken innebär tvingande harmonisering och tekniska krav på statliga och kommunala IT-system för säkert utbyte av data. Implementeringen av EU-direktivet NIS2 går i samma linje med tvingande krav på riskhantering, leverantörskontroll och ledningsansvar för företag inom kritisk infrastruktur. KD vill därutöver se en särskild och samlad cybersäkerhetsmyndighet. Nuvarande centret för cybersäkerhet präglas av oklara ansvarsförhållanden och otydliga befogenheter.
Liberalerna
Det kräver tydliga krav på redundans, reservkraft, fysisk motståndskraft och beredskap för att kunna upprätthålla verksamheten även om utländska tjänster slås ut. Liberalerna vill samtidigt stärka Europas digitala suveränitet inom bland annat molntjänster, halvledare, AI och betalningssystem.
Vi ska inte göra oss beroende av auktoritära diktaturer för teknik eller kritiska komponenter. Sverige kan inte bygga denna säkerhet ensamt. Därför vill vi utveckla EU till en försvarsunion med ett gemensamt europeiskt cyberförsvar och en europeisk drönar- och luftförsvarsvägg.
Miljöpartiet
Miljöpartiet vill att känslig och samhällsviktig myndighetsdata i större utsträckning hanteras i svenska eller europeiska lösningar där Sverige har tillräcklig rådighet över data, drift och kritiska beroenden. Digital suveränitet måste vara en central del av totalförsvaret: samhällsviktiga funktioner får inte kunna slås ut för att en utländsk leverantör stänger en tjänst, förbindelser bryts eller leveranskedjor upphör.
För samhällskritiska digitala system är vi beredda att ställa bindande krav på säkerhet, rådighet och förmåga att fungera även vid höjd beredskap och krig. Det kräver bland annat redundanta kommunikationsvägar och driftmiljöer, reservkraft, fysiskt skydd, reparationsförmåga och tillgång till kritiska reservdelar. Sverige måste samtidigt fördjupa samarbetet inom EU om cybersäkerhet, gemensamma säkerhetskrav, incidenthantering och robusta europeiska teknik- och leveranskedjor.
Moderaterna
Samhällskritisk digital infrastruktur måste kunna upprätthållas vid kris eller krig. Regeringens cybersäkerhetsstrategi pekar särskilt ut sårbara leveranskedjor, molntjänster och kritiska tredjelandsberoenden som risker som måste hanteras. Den moderatledda regeringen har därför skärpt kraven genom den nya cybersäkerhetslagen och stärkt den nationella samordningen av cybersäkerhet genom Nationell cybersäkerhetscenter vid FRA.
Samhällsviktiga verksamheter ska kartlägga sina beroende, ställa säkerhetskrav på leverantörer och ha nödvändiga reservrutiner. För skyddsvärd verksamhet ska cybersäkerheten bygga på reglerade krav och tydligt fastställda säkerhetsrutiner så att viktiga funktioner kan upprätthållas vid svåra förhållanden. Samtidigt måste vi minska Sveriges beroenden av utländsk teknik i kritiska system genom stärkta incitament och strategisk upphandling för svensk och europeisk teknik inom säkerhetskänslig IT, moln och drift.
Piratpartiet
Partiet är berett på att ställa krav i frågan. Eftersom cyberattacker huvudsakligen involverar olika metoder som ständigt förändras vill partiet (till en början) att minst 2 procent av försvarsbudgeten läggs på forskning i frågan. Forskningen ska ämnas till att stärka det arbete som cybersäkerhetsexperter redan utför idag gällande intrång och vilken form intrången tar.
Det finns ett flertal svårigheter med att se till att allting som används infrastrukturellt i Sverige ska produceras inom landet. Däremot har Sverige full förmåga att anstränga sig i att se till att utländska företag följer europeisk lagstiftning som är menad att stärka invånarnas rättigheter i frågan. Ett exempel på hur detta kan ta form är idella organisationen Noybs arbete i frågan.
I koppling till det lokala manar partiet på att försvarsmakten ska påbörja samarbeten med lokala frivilligsorganisationer för att facilitera enklare utspridning av försvarsansvariga där de behövs i stunden. Ingen enstaka organisation kan befinna sig på alla potentiellt sårbara platser i hela landet varje dag och året runt.
Socialdemokraterna
Vi ser idag stor dominans av utländska, främst amerikansk, mjukvara. Vi måste arbeta i EU för att en sund konkurrens och utveckling av EU-baserade alternativ – det skulle minska beroendet och göra alternativen fler. Det är också avgörande att vi kan ställa höga säkerhetskrav på de produkter som används på känsliga områden.
Den nationella bredbandsstrategin måste uppdateras och anpassas till dagens förutsättningar. Robusthet, redundans, tillförlitlighet och tillgänglighet ska garanteras i hela landet.
Svenska cyberförsvaret och beredskapen för cyberangrepp måste stärkas och det politiska ansvaret för frågorna förtydligas då det idag är uppsplittrat mellan många olika aktörer.
Sverigedemokraterna
Vi anser att samhällskritiska digitala system måste fungera även i de mest krävande situationerna. Sverige, och Europa har byggt upp ett stort beroende av ett fåtal globala teknikleverantörer. Ett beroende som vi successivt håller på att bygga bort, men det kommer ta tid. Företag men också offentlig verksamhet är medvetna om detta, men det är också förenat med stora kostnader. Vi vill se högre krav på säkerhet, redundans och beredskap för verksamheter som är avgörande för samhällets funktion. Sverige har redan genomfört åtgärder tillsammans med övriga EU genom NIS2, men arbetet behöver fortsätta.
Vänsterpartiet
Vi ser kritiskt på beroendet av de amerikanska techjättarna och vill generellt begränsa utkontraktering av statlig it-verksamhet, införa tydligare säkerhetskrav vid it-upphandling och utveckla en statlig molntjänst. Vi vill stärka totalförsvaret, vilket även omfattar cybersäkerheten, och menar att samhällsviktiga verksamheter måste ha tillräckliga resurser för att fungera under stora kriser. Vi arbetar även i EU för att stärka både EU:s och Sveriges digitala suveränitet.
Nätcensur
Vad handlar frågan om?
Svenska internetoperatörer tvingas i dag blockera webbplatser efter krav från bland annat filmbranschen och andra upphovsrättsliga intressen. Dessutom har EU ministerråd förbjudit åtkomst till ryska propagandasidor.
Därmed får internetoperatörer steg för steg rollen som grindvakter för vilken information svenska användare kan ta del av. I stället för att rättsliga åtgärder riktas mot den som publicerar eller tillhandahåller olagligt innehåll, läggs ansvaret på operatören som förmedlar trafiken.
Om ett brev innehåller något olagligt ingriper rättsstaten mot avsändaren – inte mot brevbäraren. Varför ska en annan princip gälla på internet? Anser ert parti att operatörer ska censurera internet på uppdrag av staten eller upphovsrättsliga intressen?
Centerpartiet
Centerpartiet delar principen att rättsstatliga åtgärder ska riktas mot den som begår brottet, inte mot infrastrukturen eller mellanhanden. Vi är skeptiska till att operatörer får en grindvaktroll. Inom EU har vi dock ställt oss bakom välavvägda åtgärder mot desinformation via DSA, eftersom utredningar mot plattformar är mer ändamålsenliga än censur och förbud. Till upphovsrättsliga blockeringar har vi varit skeptiska – t.ex. var vi kritiska till artikel 17:s filtermekanismer, eftersom de riskerar att blockera lagligt innehåll. Kort sagt: nej till operatörer som generell censurunderlag, ja till riktade, rättsligt prövade åtgärder mot dem som publicerar olagligt innehåll.
Kristdemokraterna
Frågan pekar på ett problem, men vi anser ändå att nätoperatörer har ett ansvar att motverka kriminalitet på nätet. Även postoperatörer har ett ansvar att ingripa vid misstanke om brott kopplade till försändelser, exempelvis droghandel.
Till följd av Digital Services Act (DSA) förväntas även stora plattformar ta bort olagligt innehåll, såsom rekrytering av barn till brottslighet eller investeringsbedrägerier, trots att plattformarna inte är avsändare.
Liberalerna
Liberalerna värnar ett öppet och fritt internet. Samtidigt måste samhället kunna agera mot olagligt innehåll. Sådana åtgärder ska bygga på tydlig lagstiftning, rättssäkerhet och proportionalitet, med respekt för grundläggande fri- och rättigheter.
Miljöpartiet
Miljöpartiet vill stärka lagstiftningen för att skydda människors privatliv och kommunikation på internet, värnar om yttrandefrihet och demokrati och ser ett samband mellan hot och hat mot individer och hot mot demokrati. I Sverige finns en grundmurad och stark yttrandefrihet som vi ska värna. Det öppna samtalet ska främjas och censur är förbjudet – det är viktiga utgångspunkter. Men det finns tillfällen där samhället ändå måste markera mot att viss information har spridits, därför begränsas yttrandefriheten av vissa lagar. Det är viktigt att all begränsning av yttrandefriheten som görs för att uppnå andra syften, som att skydda personer från hat eller att säkra informationsekosystem från desinformation, är välavvägd och proportionerlig så att det inte leder till en överblockering, eller en censur.
Moderaterna
Nej, inte vad gäller censur. Men vi ser att det, gällande internet, är legitimt att begära att operatörer också tar ansvar för att värna upphovsrättsliga värden och särskilt skyddsvärda allmänna intressen.
Piratpartiet
I Piratpartiets mening finns det ingen anledning till att det existerande undantaget för digitala sammanhang ska fortsätta. Om en person begår ett brott som tar användning av samhällelig infrastruktur är det inte de infrastrukturansvariga som blir ansvariga i frågan. När personer har skickat narkotika via Postnord hamnar det exempelvis inte på deras nota fastän Postnord har hanterat och potentiellt levererat paketet, utan hos personen som har skickat paketet. Personen som har beställt paketet förlorar inte heller förmågan att fortsätta att få hem andra paket.
I absolut värsta fall, till exempel där en hemsideansvarig sedan tidigare inte kan nås och/eller medvetet distribuerar material som CSAM eller instruktioner för att tillverka bomber är det logiskt för att staten agerar för att blockera invånarnas tillgång till hemsidan.
Utvecklingen i Sverige (som tidigare uppmärksammats av Bahnhof) där upphovsrättshavare har bildat hemliga överenskommelser med internetleverantörer för att de ska agera utanför domstolarnas beslut är särskilt bekymrande. Även om man bortser från upphovsrätts-perspektivet ska företag inte bilda hemliga beslut med varandra i frågor som gäller samhällelig infrastruktur.
Skräckexempel på hur det kan gå är Italiens Piracy Shield, och La Ligas förmåga att kontrollera vad spanska invånare kan göra online bara för att det är fotbollssäsong.
Socialdemokraterna
I Sverige har vi en grundlagsfäst yttrandefrihet som vi ska värna. Samtidigt kan samhället inte stillatigande acceptera grov kriminalitet bara för att den sker online. Att polisen kan ålägga leverantörer att stänga ner digitala tjänster och hemsidor har utvecklats till ett viktigt verktyg för att stoppa inte minst spridandet av barnpornografi, sugardating och andra olagliga kontaktförsök mot barn. I det mycket allvarliga säkerhetsläge vi befinner oss i får vi inte vara naiva och låta vårt öppna demokratiska samhälle obehindrat användas som ett verktyg för den som vill oss illa.
Sverigedemokraterna
Det beror i hög grad på innehållet. I första hand ser vi helst att bolagen tar ett eget ansvar. Rör det sig om olagligt material såsom gängens rekryteringsannonser, morduppdrag, dokumenterade sexuella övergrepp på barn och liknande ska detta både blockeras och rapporteras till myndigheterna. Samma sak gäller uppmaning och hyllande av terrorbrott. Den fria världen har även ett legitimt behov av att stoppa ryska narrativ och desinformation. När det kommer till spridningen av upphovsrättsligt så ställer vi oss bakom nuvarande lagstiftning där domstolar kan ålägga internetleverantörer att vidta åtgärder för att stoppa pågående upphovsrättsintrång, exempelvis genom att blockera tillgången till webbplatser som huvudsakligen används för olovlig spridning av upphovsrättsskyddat material.
Vänsterpartiet
När det handlar om information som innehåller hat, hot, våld eller uppmaningar till våldshandlingar anser vi att det är rimligt att även internetoperatörer agerar. I övrigt vill vi inte se att internetoperatörer får rollen att censurera åt staten eller åt enskilda intressen. Skydd mot brott måste kombineras med rättssäkerhet, tydliga regler och respekt för yttrandefriheten.
