Nyheter
Regeringens jakt på ”terrorister” i själva verket jakt på fildelare
Publicerad 2019-03-12 08:44
Regeringens jakt på ”terrorister” i själva verket jakt på fildelare

 

Polis och säkerhetspolis har levt i mörker ganska lång tid nu, vilket har försvårat bekämpning av terrorism, barnpornografibrott och annan grov brottslighet. Med den här lagstiftningen tänder vi lyset igen, sa inrikesminister Mikael Damberg om lagförslagen som trotsar EU-rätten och EU-domstolen och hotar våra grundläggande mänskliga rättigheter.

Lagförslagen handlar om datalagring - regler för att spara (och lämna ut) olika typer av digitala (person)uppgifter. Regeringen vill tvinga mobil- och internetoperatörer att lagra kunddata som till exempel visar vem de har pratat med, vilka sidor de har besökt, var de har befunnit sig och när, vilket var möjligt fram till i december 2016 då EU-domstolen upphävde lagringstvånget som enligt dem inte hörde hemma i ett demokratiskt samhälle. Uppgifterna är nämligen av en så känslig karaktär att de kan utgöra ett hot mot den enskilde individen om de hamnar i fel händer.

Regeringen trotsar nu EUs bestämmelser för att enligt dem själva ge Säpo och polisen bättre verktyg mot organiserad brottslighet och terrorism. De presenterar dock inga siffror på hur många av dessa brott som datalagringen har hjälpt till klara upp och förebygga. Det är alltså oklart om datalagringen verkligen stoppar kriminalitet och terrorister, men det råder inga tvivel om att lagringen gör stor nytta för helt andra grupper. Eftersom vissa operatörer fortfarande datalagrar utan att det finns särskilda skäl för det (trots EU-domstolens underkännande) finns det uppgifter som med stöd av IPRED-lagen kan lämnas ut och utnyttjas av vem som helst i upphovsrättens namn. Kortfattat går det till på följande sätt:


1.
Ett filmbolag (eller annat bolag som har rättigheterna till ett verk) samarbetar med särskilda advokatbyråer och teknikbolag för att identifiera IP-adresser som har laddat ner och spridit dennes film illegalt via BitTorrent-teknik.

2. Filmbolaget har rätt att få ut namn och kontaktuppgifter till användarna av IP-adresser misstänkta för upphovsrättsintrång från internetoperatörer, efter beslut från Patent- och marknadsdomstolen

3. Filmbolaget/dess företrädare skickar brev till individerna bakom IP-adresserna och hotar med att ställa dem inför rätta om de inte betalar en stor summa pengar.


Det här är regelrätt utpressning som gjorts möjlig av en datalagring som aldrig ens borde ha förekommit, och som definitivt inte borde fortsätta. Omkring 100 000 svenskar uppskattas ha drabbats av den här typen av brev som bland annat skickats ut av advokatfirmorna Njord Law FirmRamberg Advokater och Innerstans AdvokatbyråBara under 2018 har rättighetshavare och dess företrädare fått rätt till personuppgifterna bakom sammanlagt 52 341 svenska IP-adresser i Patent- och marknadsdomstolen(vilket räcker till lika många utpressningsbrev), och under de senaste tre åren är det sammanlagt 84 543 IP-adresser. Det är siffror som talar sitt tydliga språk. 100 000 svenskar har fått identiteten röjd och blivit utlämnade till utländska filmbolag med maffialiknande utpressningsmetoder, och till råge på allt är många av dem oskyldiga eftersom spårningstekniken har visat sig vara otillförlitlig.

Datalagring och övervakning påstås öka säkerheten för medborgare men gör i själva verket motsatsen, vilket har visat sig gång på gång genom historien. Bahnhof planerar inte att uppfylla regeringens massövervakningsönskemål utan tänker istället fortsätta arbeta för individens frihet och integritet på nätet.

- Håll dig uppdaterad med Utpressningskollen!

På utpressningskollen.se hittar du de senaste ansökningarna och besluten i upphovsrättsmål och kan förutse nya vågor av utpressningsbrev, långt innan de skickas. Vi uppdaterar löpande med nya domstolsdokument och länkar till artiklar som exponerar utpressningsverksamhetens olika delar.

Presskontakt: Jon Karlung 076 111 01 60


Läs mer:

2019-03-05: Bahnhofs öppna brev till Expressen: faktafel och rena lögner i er ledartext om datalagring

2019-03-04: Regeringens användning av "abonnemangsuppgifter" - ett försök att undslippa EUs krav.

2019-02-26: SENASTE NYTT: "Omarbetat" datalagringsdirektiv ännu ett försök att slippa undan EU-rätten

2018-01-31: PTS säger emot sig själva om huruvida IP-adress är integritetskänslig eller inte

2018-01-12: Bahnhof ser allvarliga brister i regeringens datalagringsförslag

2017-10-13: Bahnhofs advokat är kritisk till regeringens nya utredning om datalagring

Fler nyheter från 2020