Nyheter

Jon Karlung: Stärk totalförsvaret – inför digitalt driftvärn!

Tänk dig att försvara jobbet med vapen i hand. Du tar din automatkarbin och har genomgång med kollegerna i fikarummet. Var lägger vi eldställningarna? Kan vi verka med pansarskott från kontorsfönstret? Var lägger vi ÅSA 1 och 2?

Det kan låta som en våt dröm för militärt överintresserade personer, men under kalla kriget fanns en organisation som förberedde sig för just denna situation. Driftvärnet, en del av hemvärnet, skulle skydda strategiskt viktiga arbetsplatser i en krigssituation. De frivilliga driftvärnssoldaterna bevakade alltifrån telestationer, kraftverk och järnvägar till radiostationer och myndigheter. Exempel på bolag som deltog var Televerket och LM Ericsson. Praktiskt avsattes några dagar per år för planering, utbildning och ja, skjutövningar. Efter kalla krigets slut skrotades driftvärnet, och verksamheten upphörde helt år 2005.

Sedan dess har världen hunnit förändras. I slutet av 2017 fattade regeringen beslut om en ny inriktning för totalförsvaret. Tyvärr valde man att inte gå vidare med de förslag som gällde driftvärnet. Med facit i hand måste det sägas ha varit ett skott i foten. I ett mörkare omvärldsläge är det hög tid att väcka liv i de här tankarna igen, men med uppdaterade perspektiv.

Sverige behöver ett digitalt driftvärn, rustat för att möta nya typer av hot och med särskilt fokus på cybersäkerhet. Dagens konflikter utkämpas till stora delar online och på osynliga slagfält. Det är bra att Försvarsmakten satsar på cybersäkerhet genom att exempelvis etablera ett nytt IT-förband i Linköping, men vill man bygga ett robust totalförsvar behöver enskilda företag göras delaktiga. Det är dags att inse att kalla kriget är slut, monopolen upplösta och infrastrukturen digital. Och det är i just denna avmonopoliserade mångfald som motståndskraften finns att hämta. De som dagligdags driver verksamheter i fredstid gör det bäst även vid en kris – om de får öva!

Det moderna driftvärnets uppdrag bör bestå av att förbereda för flera olika slags krislägen. Varje aspekt av mänskligt liv är idag helt beroende av digitala tjänster som vi tar för givna. Privata och offentliga molntjänster, datanät, media, finansiella system, energiförsörjning, sjukvård – det är ett system som är effektivt i fredstid men sårbart vid kriser. Om hela eller delar av infrastrukturen slås ut lamslås Sverige och säkerhetskritisk information hamnar i fiendens händer. En decentraliserad beredskap förebygger detta genom högre robusthet och redundans.

I just-in-time-ekonomin behövs också en beredskap för analoga arbetssätt. Vad händer om din arbetsplats digitala molnlagring slutar fungera? Hur står ni emot en överbelastningsattack? Vad händer om någon slår ut hela det digitala Sverige och vrider klockan tillbaka till 80-talet? Ett driftvärn i modern tappning skulle på enskild företagsnivå också behöva planera för sådana lägen.

Idag är det är det alltså inte inrullande stridsvagnar som är Sveriges största hot, utan din kinesiska mobiltelefon. Varje dag utan digital beredskap står vår dörr vidöppen för angrepp. Vi behöver sluta vara naiva i detta, och bygga digitala eldställningar som går i takt med utvecklingen. Det är dags för Sverige att införa ett Driftvärn 2.0!

Jon Karlung
VD Bahnhof

Detta inlägg publicerades även av Svenska Dagbladet.

  • Stärk cybersäkerheten genom dataskydd, personalutbildning och krisövningar. Träna även på scenarier där er digitala teknik blir obrukbar.
  • Lägg inte alla ägg i samma korg – undvik monoberoenden. Sprid riskerna över flera olika leverantörer, både för traditionella varor och internettjänster.
  • Upprätta digitala sprängkistor. Förbered blixtsnabb virtuell eller fysisk förstörelse av känsliga uppgifter.

Fler nyheter

Glad midsommar önskar Bahnhof!

Midsommar stundar! En fin, svensk högtid som många av oss tar för given. Vid den här tidpunkten för fem år sedan dansade vi Bahnhofare runt stången på en alldeles speciell plats: Tjornobyl.

Läs mer

Bahnhofs delårsrapport Q1 2022

Första kvartalet år 2022 i sammanfattning: Omsättning: 417,1 Mkr (387,1 Mkr) Resultat före avskrivningar (EBITDA): 69,5 Mkr (59,6 Mkr) Rörelseresultat (EBIT): 53,3 Mkr (44,8 Mkr)

Läs mer