2018 stämdes Bahnhof och en rad andra internetoperatörer av det holländska ”förlaget” Elsevier i Patent- och marknadsdomstolen. Elsevier hade upptäckt att vårt bredband kunde användas till att besöka hemsidor med texter som Elsevier ägde upphovsrätten till – främst vetenskapliga artiklar från forskarvärlden. Därför menade de att Bahnhof medverkade till upphovsrättsbrott och krävde omedelbar blockering av hemsidornas domäner. Annars väntade återkommande viten på minst 500 000 kronor.
Bahnhofs brott var alltså att tillhandahålla censurfria internetuppkopplingar. På grund av en jävig domstol hade Bahnhof inget annat val än att införa nätcensuren, helt i strid med våra värderingar och EU:s förordning om nätneutralitet (TSM-förordningen). Domen föll 2019 och kan läsas i sin helhet här.
(När vi ändå var inloggade i censurmaskinen passade vi samtidigt på att blockera Elseviers hemsida i vårt nät. Vi blockerade även Elseviers samt Patent- och marknadsdomstolens åtkomst till Bahnhof.se. En rent utbildande insats om kommunikationsneutralitetens betydelse för alla berörda.)
Nu är nätcensuren över – vi häver Elseviers blockeringar!
Nu har några år gått – tre år närmare bestämt, med lite marginal. Det är goda nyheter för alla utom Elsevier. I domen står:
Patent- och marknadsdomstolen förordnar att förbudet enligt punkten 4 ska träda i kraft den 13 december 2019, utan hinder av att domen inte äger laga kraft. Förbudet gäller under tre års tid räknat från samma datum.
Från och med idag, den 27 januari 2023, häver Bahnhof därför samtliga blockeringar från Elseviers beställningslista! Det är återigen fritt fram för alla våra kunder att surfa vart än webbens våglängder tar er! Det här inkluderar samtliga domäner som framgår i domens bilaga 2, på sidorna 73-75. Exempelvis den populära, vetenskapsinriktade Libgen.is. Internet är därmed fritt igen, precis som det ska vara.
Elsevier – inte vilket förlag som helst
Elsevier är en gigant i förlagsbranschen, med vinstmarginaler som matchar Googles och Apples. Bolaget grundades av den misstänkte spionen och bedragaren Robert Maxwell (ja, far till Ghislaine Maxwell, känd som medbrottsling i Epstein-härvan). Det här är inget vanligt förlag som anlitar författare eller bistår med redaktörsexpertis – faktum är att de inte ägnar sig åt något sedvanligt förlagsarbete överhuvudtaget.
Elseviers affärsidé är istället att med sin oligopolliknande ställning lägga beslag på rättigheterna till färdiga vetenskapliga artiklar. Vill man som forskare bli läst måste man helt enkelt finnas på Elseviers plattformar.
Artiklarna är skrivna av (ofta statligt) betalda forskare. Elsevier säljer sedan tillgång till lärosäten, så att forskare får lov att använda det i fortsatt forskning. Ja, de säljer alltså texter till författarna själva. En annan modell de använder sig av är att låta forskare och lärosäten betala för att alls publiceras. Man har med andra ord slagit mynt av peer-reviewing, rider på statligt subventionerad arbetskraft och håller forskarvärlden som gisslan.
Elseviers metoder har kritiserats världen över vilket har lett till att allt fler säger upp sina avtal med bolaget. Elsevier har vägrat alla former öppen tillgång till forskning, vilket gör internetfrihet till ett direkt hot mot deras maffialiknande affärsmodell. Därför stämde de Bahnhof.
Varför gör vi det här?
Anledningen till att vi häver blockeringarna är enkel. Vi på Bahnhof inte bara tror på internetfrihet – vi har ägnat varje dag sedan 1994 åt att skydda den. Internetfrihet är del av vårt DNA, och vi kommer att fortsätta strida för den så länge vi finns.
Internetoperatörer ska inte in och peta i vem som får besöka vad. Det är precis av samma anledning som vi vägrar blockera ryska propagandasidor, i strid med EU-beslut. Att operatörer kan bli dömda för att tillhandahålla internetåtkomst är helt uppåt väggarna fel. Internet är som ett vägnät, där vi operatörer ska tillhandahålla vägar (autobahn i Bahnhofs fall) och inget annat. Vi ska inte lägga oss inte i varför människor kör på vägen eller vart de färdas.
Kommunikationsneutralitet är ett bärande fundament för det fria internet. Ett fritt internet är i sin tur grund för ett demokratiskt samhälle. Skojare från upphovsmaffian och jäviga domstolar försöker ändra på den här ordningen, men de kommer aldrig att lyckas!
Telia, Tele2 och Telenor blockerar fortfarande sidorna – bryter mot EU-förordning och svensk lag!
Censurens dagar är alltså över för Bahnhofs del, och här hade sagan kunnat sluta lyckligt. Men hur ser det ut bland andra svenska operatörer? Det visar sig att de övriga operatörerna i Elsevier-målet fortfarande blockerar adresser från Elseviers önskelista – trots att tiden för föreläggandet har löpt ut! Ur domen:
För att informations- och näringsfriheten samt äganderätten till Domännamnen inte ska
begränsas på ett oproportionerligt sätt bör föreläggandet begränsas i tiden. Domstolen
bedömer att tre år är en lämplig begränsning av föreläggandets giltighetstid.
Ett smakprov av vad man möts av i Telias, Tele2:s och Telenors nät:
Censurfiltren är alltså fullt aktiva hos Telia, Telenor, Tele2 och Tre – varje sekund, 24 timmar om dygnet. Detta sker inte bara helt i onödan till internetanvändares nackdel, utan i strid med TSM-förordningen om nätneutralitet. Vi uppmanar därför våra kollegor att ansluta sig till vår sida, och omedelbart häva Elsevier-censuren! Telia, Telenor, Tele2 och Tre – riv denna mur!
| Vad är TSM-förordningen? TSM (Telecoms single market) är en EU-förordning som fastställer skyddet för öppna internetanslutningar i medlemsländerna. ”Leverantörer av internetanslutningstjänster ska behandla all trafik likvärdigt, utan diskriminering, begränsningar eller störanden, och oberoende av sändare och mottagare, det innehåll användarna tar del av eller distribuerar, de applikationer eller tjänster som används eller tillhandahålls eller den terminalutrustning som används.” Läs hela förordningen här. |
