Nyheter

2014 satte EU-domstolen stopp för massövervakning – nu vill EU-rådet införa det igen

2014 kom den så kallade Digital Rights-domen där EU-domstolen* ogiltigförklarade direktivet om datalagring som tvingade leverantörer av elektroniska kommunikationstjänster lagra uppgifter om alla användare. Datalagringsdirektivet innebar att internetoperatörer skulle spara information om var deras kunder befunnit sig, vem de pratat med och vilka hemsidor de besökt, utifall att en myndighet skulle behöva dessa uppgifter för att bekämpa brottslighet. Grundtanken var tydlig: brott som begåtts av ett litet fåtal skulle bekämpas genom att övervaka alla som potentiella brottslingar. EU-domstolen konstaterade att direktivet innebar ett allvarligt ingrepp i privatlivet som bröt mot grundläggande fri- och rättigheter och utsatte vanliga människor för säkerhetsrisker som endast kunde vara motiverade om det fanns misstanke om grov brottslighet. Därför dömde de ut generell datalagring i alla former och föreskrev istället en mycket begränsad lagring, enbart för brottsbekämpande ändamål.

EU-domstolens beslut fick ett blandat mottagande i medlemsländerna. Vissa länder, däribland Sverige, valde att inte ta hänsyn till de nya bestämmelserna och behålla sina gamla datalagringskrav medan andra uppdaterade den nationella lagstiftningen efter domen. Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson, energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman och inrikesminister Mikael Damberg pratar gärna om vikten av lag och ordning, men att själva rätta sig och leva efter EU-lag verkar alltså inte vara lika viktigt. Ministrarna har arbetat hårt för att försvara och utöka övervakningen av vanliga medborgare, trots invändningar och skarpa tillsägelser från EU-domstolen. När den svenska regeringen skulle anpassa datalagringslagen efter EU-domstolens beslut gjorde de i själva verket det motsatta, och lyckades till och med utöka kraven.

Datalagringsfrågan har nu blivit aktuell igen i och med ett förslag från EU-rådet* som ser ut att vara specialbeställt av Morgan Johansson själv. Förslaget handlar om att ”förbättra” lagring av data för att kunna bekämpa grov brottslighet mer effektivt. Rent konkret vill de införa en lagstadgad skyldighet för operatörer att lagra vissa typer av kunduppgifter under en viss tid, för att det ska finnas en säkrad tillgång till data när man till exempel måste bekämpa terrorism.

It [] appears necessary to lay down additional and transparent data retention obligations for telecommunications operators and service providers to meet law enforcement operational needs. (s. 2 i: Council Conclusions on improving retention of data for the purpose of fighting crime effectively).

EU-rådet föreslår alltså precis det som EU-domstolen dömde ut 2014 – en obligatorisk, generell och odifferentierad masslagring av data där operatörer tvingas omforma sin privata verksamhet till ett öppet arkiv för polisen. EU-rådet menar dock att nya starka skydd och begränsad tillgång till data kan mildra datalagringens effekt för den vars uppgifter lagras enligt följande resonemang:

the cumulative effect of strong safeguards and possible limitations at both intervention levels could assist in mitigating the overall impact of retaining those data to protect the fundamental rights of the Charter, while ensuring the effectiveness of the investigations, in particular when it is ensured that access is solely given to specific data needed for a specific investigation. (s. 6 i: Council Conclusions on improving retention of data for the purpose of fighting crime effectively).

Nu har EU-rådets förslag gått vidare till EU-kommissionen* som ska utvärdera frågan och sammanställa en rapport innan årets slut. I värsta fall kan detta leda till ett återinförande av direktivet som EU-domstolen dömde ut 2014.

*ordlista med förklaringarEU-domstolen – Europeiska unionens domstol vars huvudsakliga uppgift är att se till att EU-ländernas gemensamma regelverk (EU-rätten) tolkas och tillämpas på samma sätt i alla medlemsländerna.EU-kommissionen – Institutionen inom europeiska unionen som föreslår nya EU-lagar och kontrollerar att gällande lagar efterföljs.EU-rådet – Europeiska rådet (även kallat EU-toppmötet) fastställer EU:s allmänna politiska riktning och prioriteringar.

Presskontakt: Jon Karlung 076-111 01 60

Fler nyheter

Glad midsommar önskar Bahnhof!

Midsommar stundar! En fin, svensk högtid som många av oss tar för given. Vid den här tidpunkten för fem år sedan dansade vi Bahnhofare runt stången på en alldeles speciell plats: Tjornobyl.

Läs mer

Bahnhofs delårsrapport Q1 2022

Första kvartalet år 2022 i sammanfattning: Omsättning: 417,1 Mkr (387,1 Mkr) Resultat före avskrivningar (EBITDA): 69,5 Mkr (59,6 Mkr) Rörelseresultat (EBIT): 53,3 Mkr (44,8 Mkr)

Läs mer