Nyheter
UTPRESSNINGSÅRET 2020: 190 000 svenskar har utlämnats till utpressningsligor 
Publicerad 2021-01-22 11:51
UTPRESSNINGSÅRET 2020: 190 000 svenskar har utlämnats till utpressningsligor 


Utpressningsbreven till påstådda fildelare - bakgrund

De senaste åren har många tusen hotfulla brev skickats till svenska medborgare där de anklagas för illegal nedladdning av upphovsrättsskyddat material (oftast filmer) och ombeds betala en stor summa för att slippa ställas inför rätta i domstol. Breven har bland annat kallats för ”kravbrev”, ”fildelarböter”, ”speculative invoice” och ”legal blackmail”. Vi brukar kalla breven för utpressningsbrev eftersom affärsmodellen faktiskt bygger på regelrätt utpressning.

Breven har ofta en advokatbyrå som avsändare, den vanligast förekommande är NJORD Law Firm. Advokatbyrån företräder i sin tur en eller flera klienter, oftast en upphovsrättsfirma (till exempel Copyright Management Services) eller ett medieproduktionsbolag (till exempel Zentropa Media), som äger upphovsrätt till ett eller flera verk (t.ex. en film eller en mjukvara).

Summan som efterfrågas i utpressningsbreven bestäms av advokatbyrån och upphovsrättsinnehavaren i fråga och varierar en del – från cirka 1500 kr till 12 000 kr per brev. Breven kan likna fakturor eller böter, men är i själva verket bara betalningsförfrågningar (s.k. förlikningserbjudanden) utan juridiskt bindande betalningskrav. Många är dock oroliga för att hamna hos inkasso eller att bli åtalade, och betalar för att ”bli av med problemet” och slippa oroa sig. Men ännu har det aldrig hänt att någon har ställts inför rätta i domstol för detta i Sverige.

Del av ett utpressningsbrev skickat av Next Advokater 2019 till en svensk privatperson. Hot om rättegång och stora skadestånd.

Genom att öppna ett domstolsärende om misstänkt upphovsrättsintrång hos Patent- och marknadsdomstolen riktat mot en internetoperatör (s.k. informationsföreläggande) kan upphovsrättsfirmor med stöd av IPRED-lagen enkelt få ut personuppgifter och adresser från operatörens kunddatabaser, som ska underlätta utredning av intrånget. Det räcker att det finns sannolika skäl för att upphovsrättsintrång har skett för att upphovsrättsinnehavaren ska ha rätt till uppgifterna. Domstolen behöver alltså inte fastställa om brottet definitivt har begåtts eller ej för att lämna ut mängder med personuppgifter till upphovsrättsfirman, som sedan ”straffar” de påstådda brottslingarna på eget bevåg med egentillverkade, hotfulla betalningskrav. Kombinationen av lättutnyttjade lagar och Patent- och marknadsdomstolens slapphänta kontroll har lett till att utpressningsbrev numera skickas i närmast industriell skala i Sverige.

Bahnhof har länge rapporterat om fenomenet och dess dunkla aktörer, och bland annat exponerat misstänkt partiskhet bland domare som avgör den här typen av målfelriktad lagstiftningbevis med bristande tillförlitlighet och allvarliga missar i domstolens beslut. Men trots rötan i alla led produceras hela tiden nya massutskick på dessa rättsosäkra grunder, och drabbar i slutändan vanliga, svenska medborgare.

Eftersom Bahnhof, i enlighet med EUs bestämmelser, endast har datalagrat när det funnits särskilda skäl för det, och endast har lämnat ut kunduppgifter till brottsbekämpande myndigheter i enlighet med LEK, Lagen om Elektronisk Kommunikation, har vi aldrig lämnat ut våra kunders uppgifter till någon upphovsrättsfirma som skickar utpressningsbrev. De uppgifter vi har lagrat har antingen raderats inom 24 timmar, eller varit strikt avsedda för LEK och endast lämnats ut inom ramarna för den lagen. När vi har fått förfrågningar om att lämna ut kunddata enligt IPRED har vi alltså inte haft något att lämna ut. Det betyder att Bahnhofs kunder har sluppit drabbas av den här typen av utpressningsbrev.

Bahnhof har samlat in alla domstolsdokument från Patent- och marknadsdomstolen som har lett till eller ska leda till utpressningsbrev från 1 januari 2016 till idag. För att få en förståelse för verksamhetens omfattning ska vi titta på 2020 i rena siffror.

 

Utpressningsåret 2020

Antal utlämnade IP-adresser

När den här typen av domstolsansökningar beviljas av Patent- och marknadsdomstolen måste internetoperatören i fråga lämna ut sin kunddata till bolaget som begär det. Data som därefter används som en bas för utpressningsverksamhet. Under 2020 har rättighetshavare och advokatbyråer fått rätt till personuppgifterna bakom sammanlagt 46 261 IP-adresser (en IP-adress brukar identifiera en dator). 2019 lämnades 60 368 IP-adresser ut, 2018 lämnades 52 341 IP-adresser ut, 2017 var det nästan hälften så många - 25 850 IP-adresser, och 2016 handlade det om 5673 IP-adresser. 

Under 2016-2020 har man alltså lämnat ut personuppgifterna bakom sammanlagt 190 493 svenska IP-adresser till utländska upphovsrättsfirmor, som i sin tur fungerar som underlag för att skicka lika många utpressningsbrev.

 

Utlämnade uppgifter per operatör

IP-adresserna hör till fyra operatörer. Telia har lämnat ut uppgifter om användarna av 34 189 IP-adresser, Com Hem har delat med sig av kunduppgifter kopplade till 9531 IP-adresserTelenor-koncernen har bidragit med kunduppgifter till 1896 IP-adresser, och Övriga operatörer har gett namn och postadress till användarna av 645 IP-adresserBahnhof har inte lämnat ut några sådana uppgifter. 

 

Antal domstolsärenden

Under 2020 kom det in 127 ansökningar om informationsföreläggande till Patent- och marknadsdomstolen från rättighetshavare och deras advokatbyråer som vänder sig till svenska internetoperatörer för att få ut uppgifter om internetkunder som påstås ha fildelat. Under 2019 kom det in 140 sådana ansökningar, 2018 kom sammanlagt 72 ansökningar, 2017 kom 27 ansökningar, och 2016 var ansökningarna endast 13.

 

Advokatbyråer representerade

Tre advokatbyråer finns representerade i målen från 201989 mål företräds av NJORD Law Firm36 mål företräds av Next Advokater KB och 2 mål har Rättighetsalliansen som företrädare.

 

- Håll dig uppdaterad med Utpressningskollen!

På utpressningskollen.se hittar du de senaste ansökningarna och besluten i upphovsrättsmål och kan förutse nya vågor av utpressningsbrev, långt innan de skickas. Vi uppdaterar löpande med nya domstolsdokument och länkar till artiklar som exponerar utpressningsverksamhetens olika delar.

 

Läs mer:

2020-11-16: BAHNHOF AVSLÖJAR: 40 000 svenskars personuppgifter har utlämnats till utpressningsligor 2020

2020-02-21: BAHNHOF AVSLÖJAR: PornHubs ägare bakom utpressning av svenska bredbandskunder

2020-02-14: UTPRESSNINGSÅRET 2019: Det värsta året hittills

2019-12-20: Utpressningsåret 2019 under summering – Telia lämnar ut flest till utpressare

2019-10-08: BAHNHOF AVSLÖJAR: Operatörerna som lämnar ut dina uppgifter till utpressare 2019

2019-06-05: NYA MASSUTSKICK PÅ GÅNG: Byt operatör för att slippa få ett utpressningsbrev

2019-04-23: Pensionär anklagas för fildelning och uppmanas betala 7000 kr – ”jag har aldrig laddat ned, jag är 75 år och kan inte mycket om data”.

2019-04-10: Internationella upphovsrättsligor gör nu entré i Sverige – nya utpressningsbrev är på väg

2019-03-12: Regeringens jakt på ”terrorister” i själva verket jakt på fildelare

2019-01-23: Utpressningsåret 2018: Antal drabbade tio gånger fler i Sverige än i USA 

2018-12-22: NYA UPPGIFTER: Fler utpressningsbrev på väg lagom till jul

2018-12-13: UTPRESSNINGSBREVEN: Samma person bakom både breven och bevisen

2018-09-10: TOPP 3: Operatörerna som lämnar ut sina kunders uppgifter

2018-09-05: NY MÄTNING VISAR: Rekordmånga utpressningsbrev 2018

2018-06-13: BAHNHOF AVSLÖJAR: Utpressningsbrev gör rika filmbolag ännu rikare

2018-05-25: Tveksam opartiskhet på Patent- och marknadsdomstolen

2018-04-17: Domstol godtar defekt bevis: fel operatör döms 

2018-04-13: Tele 2-dom bekräftar: bevis för fildelning otillförlitligt

2018-04-11: Domar mot tusentals svenskar saknar tillförlitliga bevis 

2018-03-28: Filmbolagen, fildelarna och fakturorna – FAQ

2018-03-28: Vuxenfilmsurfare utpressas på pengar – vem går säker?

Fler nyheter från 2021