Den 21 januari presenterade statsminister Stefan Löfvén Sveriges nya blocköverskridande regering. I listan över regeringens statsråd introduceras en del nya namn medan andra, till exempel Morgan Johansson (S), är kvar sedan förra mandatperioden. Johansson går dock från att vara justitieminister till att bli en utökad justitie- och migrationsminister. Även Anders Ygeman (S) gör comeback efter ett års politisk exil i en ny roll som energi- och digitaliseringsminister, och Ygemans gamla roll som inrikesminister har tilldelats Mikael Damberg(S), tidigare närings- och innovationsminister. Innan vi går in på Löfvén II-regeringens framtidsplaner kan vi repetera vad ministrarna med ansvar för Sveriges framtida lagstiftning och digitalisering gjorde under förra mandatperioden.
Morgan Johansson – censur, datalagring och Twitterattacker
Morgan Johansson har under sin tid som justitieminister bland annat kämpat emot piratkopiering med motiveringen att ”stöld är stöld”, och aktivt arbetat för att skärpa straffen för fildelare. Johansson ser censur som en lösning och har föreslagit att både polis, domstol och operatörer ska blockera hemsidor. Under hans mandatperiod tillsattes en statlig utredning med syfte att anpassa lagstiftningen efter att EU-domstolen underkände Sveriges datalagringsdirektiv – som dock gjorde raka motsatsen, lagförslagen blev till och med värre. Hittills har Johanssons EU-trotsande insatser främst gynnat medieindustrins utpressningsfirmor som använder lagrad data för att utpressa vanliga människor på pengar, men när vi protesterade mot orimliga lagrings- och censureringskrav gick Morgan Johansson till attack mot Jon Karlung på Twitter och utmålade honom som ansvarig för ouppklarade barnpornografibrott (en anklagelse som helt saknar verklighetsförankring – Bahnhof hjälper gärna polisen vid misstankar om allvarliga brott. Det är när det saknas allvarliga brottsmisstankar som vi inte hjälper polisen).
Morgan Johanssons Twitter-attack mot Bahnhofs vd Jon Karlung.
Anders Ygeman – övervakning och säkerhetsskandal
Anders Ygeman var inrikesminister 2014-2017 och har bland annat har försökt utöka övervakningen av vanliga medborgare och trivialiserat känsligheten i IP-adresser som personidentifierande uppgift – ”trams!”, för att kunna begära ut mer data från operatörer. Men framför allt är han känd som en av nyckelpersonerna i Transportstyrelsens stora säkerhetsskandal 2017 efter vilken han avgick som inrikesminister.
Löfvén II-regeringens nya lagar och regler 2019
Mikael Damberg har nu tagit över rollen som inrikesminister och placerats på Justitiedepartementet där han kommer ansvara för frågor som rör polisväsendet. Han har redan utlovat skarpa lagstiftningsförslag som ska ge säkerhetspolisen och polisen bättre verktyg för att ingripa mot organiserad brottslighet och terrorism. I Stefan Löfvéns regeringsförklaring från 21 januari och Morgan Johanssons tal vid Folk och Försvar den 15 januaripresenteras planerna och förslagen närmare:
– Tvång för operatörer att lagra abonnentdata.
Ett förslag om ny datalagringslagstiftning ska snart lämnas till riksdagen. Med hjälp av den kan polisen ”tvinga telekommunikationsföretagen att lagra uppgifter om till exempel vem som ringt till vem vid vilket tillfälle, och var de då befann sig – och tvinga dem att hjälpa polisen med sådan information.”.
– Utökade möjligheter att använda hemliga tvångsmedel.
Nytt lagförslag om hemliga tvångsmedel som ska utöka möjligheterna för Säpo och andra myndigheter att använda hemlig avlyssning eller avläsa krypterad kommunikation.
– Möjlighet att ta del av signalspaningsinformation.
Nytt lagförslag som ska ge brottsbekämpande myndigheter rätt att ta del av signalspaningsinformation.
– Möjlighet för polisen att besluta om kameraövervakning på allmän plats.
Lagändring som ger polisen rätt att besluta om kameraövervakning på allmän plats (s.12) och placera ut övervakningsutrustning utan att först behöva söka tillstånd.
– Förbud mot oregistrerade kontantkort.
Lagförslag om att förbjuda oregistrerade (anonyma) kontantkort till telefoner, med syfte att underlätta identifiering av telefonanvändare.
Inskränker den personliga integriteten
Regeringen verkar vilja etablera ett regelrätt övervakningssamhälle som både gör avsteg ifrån GDPR och EU-rätten, vilket i förlängningen innebär avsteg ifrån våra grundläggande mänskliga rättigheter. Lagförslagen inskränker den personliga integriteten och kommer göra det svårt för enskilde att skydda sina integritetsintressen påpekar Datainspektionen i ett särskilt yttrande, och efterfrågar en djupare analys av lagändringarna i integritetshänseende.
Presskontakt: Jon Karlung – 076 111 01 60
