Nyheter

BAHNHOF AVSLÖJAR: 40 000 svenskars personuppgifter har utlämnats till utpressningsligor 2020

BAHNHOF AVSLÖJAR: 40 000 svenskars personuppgifter har utlämnats till utpressningsligor 2020

Utpressningsbreven – bakgrund

De senaste åren har tusentals hotfulla brev skickats till svenska medborgare där de anklagas för illegal nedladdning av upphovsrättsskyddat material, oftast en film, och ombeds betala en stor summa (upp till 12 000 kr) för att slippa ställas inför rätta i domstol. Kortfattat går det till på följande sätt:

1. Ett filmbolag (eller annat bolag som har upphovsrättigheterna till ett verk) samarbetar med särskilda advokatbyråer och teknikbolag för att identifiera IP-adresser som har laddat ner och spridit dennes film illegalt via BitTorrent-teknik. Att ladda ner och sprida upphovsrättsskyddad film kallas för upphovsrättsintrång.
2. En upphovsrättsinnehavare (t.ex. ett filmbolag) som visar ”sannolika skäl” för att någon form av upphovsrättsintrång har skett har enligt lagen (53c § I: Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk) rätt att få ut information om vem som har gjort/medverkat i intrånget efter beslut från Patent- och marknadsdomstolen. När det gäller IP-adresser kan filmbolaget begära namn och kontaktuppgifter till användarna bakom adresserna som är misstänkta för upphovsrättsintrång från internetoperatörerna som tillhandahållit dem.  
3. Filmbolaget/filmbolagets advokatbyrå skickar brev till individerna bakom IP-adresserna och hotar med att ställa dem inför rätta om de inte betalar en stor summa pengar. Breven är s.k. förlikningserbjudanden men misstas ofta för fakturor eller böter, vilket skrämmer många av mottagarna till att betala.

Brevutskicken har möjliggjorts av Sveriges (EU-underkända) datalagringsdirektiv i kombination med IPRED-lagen – lagar som instiftats för att bekämpa terrorister och för att stötta ekonomiskt svaga konstnärer, men som i praktiken utnyttjas av privata upphovsrättsjättar för att bedriva maffialiknande indrivningsverksamhet bland svenska hushåll.

Åtskilliga tusen svenskar har mottagit hotfulla brev och många av dessa uppger sig vara helt oskyldiga, det handlar bland annat om pensionärer som knappt ens kan surfa själva. Breven verkar alltså drabba alla möjliga, inte bara sådana som faktiskt har begått brott. Något som är säkert är dock att alla Bahnhofkunder har varit helt förskonade från den här typen av utpressningsbrev eftersom vi, i enlighet med EUs bestämmelser, har begränsat vår lagring och utlämning av integritetskänslig kunddata till det som är absolut nödvändigt för brottsbekämpande myndigheter vid grov brottsmisstanke.

Utpressningsåret 2020 – så många svenskar har lämnats ut hittills

Bahnhof har regelbundet begärt ut alla domstolsdokument från Patent- och marknadsdomstolen som har lett till eller ska leda till utpressningsbrev från 1 januari 2016-idag och publicerat dem på utpressningskollen.se. Utifrån detta arbete har vi kunnat granska utpressningsverksamheten och dess dunkla aktörer från insidan, och bland annat exponerat misstänkt partiskhet bland domarefelriktad lagstiftningbevis med bristande tillförlitlighet och allvarliga missar i domstolsbeslut.  och oskyldigt drabbade privatpersoner. Men trots denna röta i alla led produceras hela tiden nya massutskick.

Av årets domstolshandlingar att döma har utpressningsverksamheten levt och frodats precis som tidigare år, och inte saktat ner eller stannat av som stora delar av det övriga samhället har tvingats göra under det här året. Hittills har det kommit in 118 ansökningar om informationsföreläggande till Patent- och marknadsdomstolen från upphovsrättsinnehavare som vill begära ut uppgifter om internetanvändare som påstås ha fildelat. Varje ansökning kan i sin tur omfatta allt ifrån 20 stycken upp till flera tusen internetanvändare.

När ansökningar om informationsföreläggande beviljas av Patent- och marknadsdomstolen uppmanas internetoperatörerna i fråga lämna ut sina kunders personuppgifter till det sökande bolaget. Under 2020 har upphovsrättsinnehavare och advokatbyråer hittills fått rätt till personuppgifterna bakom 42 869 IP-adresser (en IP-adress brukar identifiera en dator), som i sin tur fungerar som underlag för att skicka lika många utpressningsbrev. 30 997 av dessa IP-adresser har lämnats ut av Telia.

En siffra som dessvärre bara kommer fortsätta öka med vår lättutnyttjade lagstiftning, så länge det finns operatörer som gärna lagrar och lämnar ut sina kunders data.

– Håll dig uppdaterad med Utpressningskollen!

På utpressningskollen.se hittar du de senaste ansökningarna och besluten i upphovsrättsmål och kan förutse nya vågor av utpressningsbrev, långt innan de skickas. Vi uppdaterar löpande med nya domstolsdokument och länkar till artiklar som exponerar utpressningsverksamhetens olika delar.

Fler nyheter