Upphovsrättsintrångsärenden i Patent- och marknadsdomstolen brukade rikta sig till alla svenska internetoperatörer (förutom Bahnhof), men i år har upphovsrättsbolagen enbart riktat in sig på Telia. Detta innebär alltså att endast Teliakunder kommer få kravbrev för påstådda upphovsrättsintrång i år. Sammanlagt har Telia har lämnat ut personuppgifterna bakom 8120 IP-adresser i år.
De senaste åren har tusentals hotfulla brev skickats till svenska medborgare där de anklagas för illegal nedladdning av upphovsrättsskyddat material, oftast en film, och ombeds betala en stor summa (upp till 16 000 kr) för att slippa ställas inför rätta i domstol. Brevutskicken har möjliggjorts av Sveriges (EU-underkända) datalagringsdirektiv i kombination med IPRED-lagen – lagar som instiftats för att bekämpa terrorister och för att stötta ekonomiskt svaga konstnärer, men som i praktiken utnyttjas av privata upphovsrättsjättar för att bedriva maffialiknande indrivningsverksamhet bland svenska hushåll.
Bahnhof har regelbundet begärt ut alla domstolsdokument från Patent- och marknadsdomstolen som har lett till eller ska leda till utpressningsbrev från 1 januari 2016-idag och publicerat dem på utpressningskollen.se. Utifrån detta arbete har vi kunnat granska utpressningsverksamheten och dess dunkla aktörer från insidan, och bland annat exponerat misstänkt partiskhet bland domare, felriktad lagstiftning, bevis med bristande tillförlitlighet, allvarliga missar i domstolsbeslut och oskyldigt drabbade privatpersoner. Men trots denna röta i alla led produceras hela tiden nya massutskick.
Av årets domstolshandlingar att döma har utpressningsverksamheten dock förflyttat sitt fokus något. Hittills har det kommit in 32 ansökningar om informationsföreläggande till Patent- och marknadsdomstolen från upphovsrättsinnehavare som vill begära ut uppgifter om internetanvändare som påstås ha fildelat (varje ansökning kan i sin tur omfatta allt ifrån 20 stycken upp till flera tusen internetanvändare), och alla dessa är riktade mot Telia. Sammanlagt innebär detta att Telia har lämnat ut personuppgifterna bakom 8120 IP-adresser i år, som i sin tur ger underlag för att skicka lika många utpressningsbrev.
Vad detta beror på går inte att säga helt säkert, men en gissning är att Telia helt enkelt är mest generösa med sina kunduppgifter och att det därför är mest lukrativt för utpressningsbolagen att skicka sina förfrågningar till dem.
Såhär blir kravbreven till:
| 1. Ett filmbolag (eller annat bolag som har upphovsrättigheterna till ett verk) samarbetar med särskilda advokatbyråer och teknikbolag för att identifiera IP-adresser som har laddat ner och spridit dennes film illegalt via BitTorrent-teknik. Att ladda ner och sprida upphovsrättsskyddad film kallas för upphovsrättsintrång. 2. En upphovsrättsinnehavare (t.ex. ett filmbolag) som visar ”sannolika skäl” för att någon form av upphovsrättsintrång har skett har enligt lagen (53c § I: Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk) rätt att få ut information om vem som har gjort/medverkat i intrånget efter beslut från Patent- och marknadsdomstolen. När det gäller IP-adresser kan filmbolaget begära namn och kontaktuppgifter till användarna bakom adresserna som är misstänkta för upphovsrättsintrång från internetoperatörerna som tillhandahållit dem. 3. Filmbolaget/filmbolagets advokatbyrå skickar brev till individerna bakom IP-adresserna och hotar med att ställa dem inför rätta om de inte betalar en stor summa pengar. Breven är s.k. förlikningserbjudanden men misstas ofta för fakturor eller böter, vilket skrämmer många av mottagarna till att betala. |
– Håll dig uppdaterad med Utpressningskollen!
På utpressningskollen.se hittar du de senaste ansökningarna och besluten i upphovsrättsmål och kan förutse nya vågor av utpressningsbrev, långt innan de skickas. Vi uppdaterar löpande med nya domstolsdokument och länkar till artiklar som exponerar utpressningsverksamhetens olika delar.
